ADHD och brandsmansyrket

Att ha ADHD hindrar de flesta från att bli brandman, men svaret är mer nyanserat än ett rakt nej. Medicinska krav kopplade till rök- och kemdykning styr bedömningen, och det spelar roll vilken grad av ADHD du har samt hur allvarlig den är.

Kan man bli brandman med ADHD?

Att ha ADHD hindrar de flesta från att bli brandman, men svaret beror på graden av funktionsnedsättning och om du uppfyller kraven för rök- och kemdykning.

ADHD nämns explicit som ett möjligt medicinskt hinder i regelverket för rökdykning.

Det avgörande är inte diagnosen i sig, utan hur mycket ADHD påverkar din uppmärksamhet och impulskontroll i praktiken.

Vad säger reglerna om ADHD och brandmannayrket?

Det finns inget enkelt ja eller nej – svaret styrs av ett specifikt medicinskt krav: tjänstbarhetsintyget för rök- och kemdykning.

Alla brandmän som ska arbeta med rök- eller kemdykning måste ha ett giltigt tjänstbarhetsintyg utfärdat av en läkare, och det är i detta intyg som ADHD kan bli ett hinder.

Regelverket som styr detta är Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2007:7 om rök- och kemdykning, kompletterat av AFS 2023:15 om medicinska kontroller i arbetslivet.

Enligt dessa föreskrifter ska den som rök- eller kemdyker vara fullt frisk och ha god fysisk arbetsförmåga samt kunna arbeta lugnt och metodiskt i svåra situationer.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, listas som faktorer som kan omöjliggöra ett godkänt intyg.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ansvarar för utbildningen Skydd mot olyckor (SMO), som är det obligatoriska första formella steget mot brandmannayrket för de flesta.

Alla som antas till SMO genomgår en medicinsk kontroll, och ett godkänt tjänstbarhetsintyg för rök- och kemdykning är ett obligatoriskt behörighetskrav redan vid antagningen till utbildningen.

Varför är rök- och kemdykning det avgörande hindret?

Rök- och kemdykning innebär arbete i extremt krävande miljöer: tät rök, hög värme, noll sikt och okända byggnader.

Du bär tung skyddsutrustning och andningsapparat och måste fatta snabba, korrekta beslut under stark psykisk och fysisk stress.

I sådana situationer är uppmärksamhet, impulskontroll och koncentrationsförmåga direkt livräddande – både för dig och dina kollegor.

ADHD kan innebära nedsatt förmåga i just dessa kognitiva funktioner.

Forskning från Karolinska Institutet visar att de vanligaste underliggande problemen vid ADHD är bristande exekutiva funktioner, inklusive nedsatt arbetsminne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet och planeringsförmåga.

Det handlar inte om att personer med ADHD saknar mod eller kompetens, utan om att säkerhetsmarginalerna i rökdykning inte lämnar utrymme för de kognitiva svårigheter som ADHD kan medföra.

Det är denna riskbedömning som ligger till grund för regelverket.

Vilka kognitiva krav ställer brandmannayrket?

För att förstå varför ADHD är ett hinder är det viktigt att känna till vilka specifika förmågor som krävs vid rökdykning. MSB:s medicinska kontroller och AFS 2007:7 pekar ut följande funktioner som kritiska:

• Uppmärksamhet och koncentration – Förmågan att hålla fokus i en kaotisk, farlig miljö utan att distraheras av yttre stimuli.
• Impulskontroll – Förmågan att inte agera förhastat under stress, vilket kan leda till livsfarliga beslut.
• Arbetsminne – Förmågan att hålla flera uppgifter och instruktioner i huvudet samtidigt, exempelvis byggnadsritningar, lagmedlemmars positioner och räddningsplan.
• Kommunikationsförmåga – Tydlig kommunikation via radio med skyddsutrustning på, under extrem press.
• Metodisk problemlösning – Förmågan att arbeta lugnt och systematiskt när omgivningen är kaotisk.

Dessa krav sammanfaller direkt med de funktioner som ofta är påverkade vid ADHD, vilket är kärnan i varför diagnosen flaggas som en kontraindikation i regelverket.

Hur påverkar ADHD-diagnosen den medicinska bedömningen?

ADHD-diagnosen utlöser automatiskt en fördjupad medicinsk granskning vid ansökan om tjänstbarhetsintyg.

Läkaren bedömer inte diagnosen som ett svart eller vitt hinder, utan granskar den faktiska funktionspåverkan: hur allvarliga är uppmärksamhetsproblemen, och finns det nedsatt impulskontroll?

En person med lindrig ADHD och god funktionsförmåga kan i teorin bedömas annorlunda än en person med svår ADHD som påverkar arbetsminne och reaktionsförmåga.

Men regelverket är skrivet så att neuropsykiatriska diagnoser flaggas som kontraindikationer, vilket i praktiken innebär att bevisbördan ligger på den sökande att visa att funktionsnedsättningen inte utgör en risk. Det är läkaren som fattar det slutliga beslutet.

Görs individuella bedömningar – eller är det alltid ett automatiskt nej?

Det vanligaste utfallet är att en aktiv ADHD-diagnos leder till ett nekat tjänstbarhetsintyg. Men regelverket medger individuell prövning i vissa fall, och det är alltså inte alltid ett automatiskt nej.

Det finns situationer där diagnosen kan omprövas: om den ursprungliga utredningen var bristfällig, om symtomen inte längre uppfyller diagnostiska kriterier, eller om tillståndet förändrats väsentligt sedan diagnosen ställdes.

En specialist i psykiatri eller neuropsykologi kan i sådana fall göra en ny bedömning och eventuellt upphäva diagnosen om kriterierna inte längre uppfylls.

Joel Öbergs fall fick uppmärksamhet i svenska medier som ett konkret exempel på hur regelverket upplevs som oflexibelt.

Öberg, som fått ADHD-diagnos som barn, nekades tjänstbarhetsintyg trots att han ansåg sig funktionsduglig.

Fallet belyser spänningen mellan individuell funktionsförmåga och ett regelverk som är skrivet för att minimera risker i extrema miljöer.

Vad gäller för andra NPF-diagnoser?

Samma hinder som gäller för ADHD gäller även för andra neuropsykiatriska diagnoser.

Enligt MSB:s medicinska kontroller för SMO-utbildningen är följande tillstånd diskvalificerande vid ansökan om tjänstbarhetsintyg för rök- och kemdykning:

• Autismspektrumtillstånd (ASD), inklusive tidigare Aspergers syndrom
• ADHD i alla grader (lindrig ADHD med nedsatt uppmärksamhet, koncentrations- eller initiativförmåga)
• Tourettes syndrom
• Andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, koncentration eller initiativförmåga

Regelverket omfattar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kategori, inte enbart ADHD. En ASD-diagnos bedöms därför på liknande sätt som ADHD vid ansökan om tjänstbarhetsintyg.

Här kan du läsa mer om olika yrken för pesoner med adhd.

Hur ser reglerna ut jämfört med polis och militär?

Brandmansyrket har striktare medicinska krav än både polisyrket och militären – något som är viktigt att känna till om du har ADHD och funderar på en karriär inom samhällsskydd.

Polismyndigheten genomförde en stor regelförändring 2021–2022 efter att Diskrimineringsombudsmannen (DO) slog fast att automatisk utestängning av personer med NPF-diagnoser var diskriminerande.

Sedan 2022 görs en individuell bedömning, och ADHD-medicinering hindrar inte automatiskt ansökan.

Den sökande behöver uppvisa ett specialistläkarintyg i psykiatri som styrker att funktionsnivån är tillräcklig för polisyrkets krav.

Försvarsmakten ändrade sitt regelverk i april 2022 efter liknande påtryckningar. Lindrig ADHD som inte krävt medicinering, behandlingskontakter inom sjukvården eller andra stödåtgärder under de senaste tre åren är inte längre en automatisk uteslutningsgrund för grundutbildning med värnplikt för personer med adhd.

Medelsvår och svår ADHD är dock fortfarande diskvalificerande, och autism är alltjämt uteslutande.

Vad kan du göra om du har ADHD och vill bli brandman?

Det finns konkreta steg du kan ta för att undersöka dina möjligheter – utan att utgå från falska förhoppningar.

• Tala med din läkare om hur allvarlig din ADHD är och om diagnosen fortfarande är aktuell utifrån dina nuvarande symtom.
• Be om remiss till psykiatrispecialist eller neuropsykolog om du vill ha din diagnos omprövad, särskilt om du fick diagnosen som barn och funktionsbilden har förändrats.
• Kontakta MSB direkt för att fråga om möjligheten till individuell medicinsk prövning i ditt specifika fall och ta med relevanta medicinska underlag vid kontrolltillfället.
• Undersök om det finns roller inom räddningstjänsten som inte kräver rök- och kemdykning, exempelvis administrativa, utbildande eller förebyggande funktioner.
• Undersök alternativa yrken inom samhällsskydd och säkerhet – exempelvis krisledning, riskanalys eller utbildning inom MSB:s civila verksamhet – där de medicinska kraven skiljer sig från det operativa brandmannayrket.

Yrket som operativ rökdykare är svårt att nå med en aktiv ADHD-diagnos, men räddningstjänstens verksamhet är bredare än det operativa arbetet.

Det finns vägar in i sektorn även för den som inte uppfyller tjänstbarhetskraven för rökdykning.

Sammanfattning: ADHD och brandmannayrket

Det korta svaret är att en aktiv ADHD-diagnos i de allra flesta fall hindrar dig från att bli operativ brandman med rökdykarbehörighet i Sverige.

Det beror inte på fördomar, utan på ett säkerhetsregelverk som kräver att den som dyker i rök och kemikalier ska vara fullt frisk och kunna arbeta lugnt och metodiskt under extrem press – krav som ADHD direkt kan motverka.

Regelverket medger individuell prövning, men i praktiken är det ovanligt att en aktiv ADHD-diagnos leder till ett godkänt tjänstbarhetsintyg.

Om din diagnos är gammal, ställd i barndomen, och din funktionsbild har förändrats väsentligt kan det finnas skäl att begära en förnyad neuropsykiatrisk bedömning.