Här kan du göra ett gratis test för autism online. Testet är till för både vuxna män och kvinnor och ger dig en första indikation på om du uppvisar symtom relaterade till autismspektrumtillståndet. Om resultatet väcker misstanke om autism kan en privat autismutredning ge en mer fullständig bedömning.
Testet tar cirka 5 minuter att genomföra och består av 20 frågor som undersöker viktiga områden kopplade till autism: hur du upplever sociala situationer och kommunikation, om du har starka rutiner eller särskilda intressen, hur du reagerar på sinnesintryck och ljud, samt hur du hanterar förändringar i vardagen. Frågorna bygger på etablerade metoder som psykiatrin använder för att screena vuxna för autismspektrumtillstånd.
Tips: Svara utifrån hur du faktiskt fungerar i vardagen — inte hur du önskar att du fungerade.
ca 5 minuter
Ditt resultat
Din nivå
Tänk på att resultatet från detta självtest inte är en diagnos. Det är en indikation baserad på dina svar och kan användas som vägledning för om det är värt att söka vidare hjälp.
Många upplever lättnad i att sätta ord på sina svårigheter — oavsett resultat är du välkommen att kontakta oss för ett vägledningssamtal.
Vill du ta nästa steg?
Boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal med oss och få mer information om hur en utredning går till.
Nej, ett självtest kan inte svara på om du har autism. Vårt online-test är ett hjälpmedel för att du ska kunna utvärdera dina symtom och kan aldrig ersätta en klinisk bedömning.
Autism diagnostiseras genom en autismutredning där psykiatriker och psykologer kartlägger din utvecklingshistoria, nuvarande funktionsnivå och hur symtomen påverkar olika delar av ditt liv. Utredningen kombinerar strukturerade intervjuer, kognitiva tester och observation över tid.
Om resultatet väcker frågor kan du boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal. Vi svarar på frågor om hur en privat autismutredning går till hos våra partnermottagningar.
Så tolkar du resultatet av vårt autism test
Resultatet placerar dig i en av fyra nivåer baserat på hur många och hur tydliga symtom du rapporterat. Använd tabellen nedan för att förstå vad din nivå betyder.
Nivå
Vad det betyder
Inga tydliga symtom
Dina svar tyder inte på autismspektrumtillstånd. Du upplever få eller inga av de drag som vanligtvis fångas upp i screeningtest för autism. Enstaka frågor som stämmer in är vanligt och betyder inte att det finns en underliggande problematik.
Lindriga symtom
Du visar vissa drag som testet kopplar till autism, men i begränsad omfattning. Den här nivån är vanlig även hos personer utan diagnos — särskilt vid hög stress, social trötthet eller om du är introvert. Resultatet motiverar inte i sig en utredning.
Måttliga till tydliga symtom
Dina svar visar tydliga drag som testet kopplar till autismspektrumtillstånd. Du upplever återkommande svårigheter inom flera områden. Detta är den vanligaste nivån bland personer som senare visar sig uppfylla kriterierna för diagnos vid en formell utredning.
Mycket tydliga symtom
Dina svar visar en stark och bred symtombild som testet starkt förknippar med autism. Du rapporterar omfattande svårigheter inom flera centrala områden, och dragen verkar påverka dig tydligt i vardagen. Sannolikheten att en utredning skulle bekräfta en diagnos är hög utifrån testresultatet.
Viktigt: Resultatet är en indikation, inte en diagnos. En autismdiagnos kan endast ställas efter en fullständig neuropsykiatrisk utredning av legitimerad psykolog och läkare.
Faktorer som social ångest, utmattning, ADHD eller högkänslighet (HSP) kan ge utslag på liknande frågor i ett självskattningstest — därför är vägledningssamtal och utredning viktiga för att skilja på orsakerna.
Vad mäter egentligen vårt autismtest?
Vårt autismtest är ett screeningverktyg — det är konstruerat för att fånga upp om dina upplevelser och beteendemönster överensstämmer med dem som rapporteras av personer med autismdiagnos. Testet är inte ett diagnostiskt instrument, utan ett sätt att snabbt bedöma om vidare utredning är motiverad.
Frågorna är utformade för att täcka de fyra områden som internationella diagnoskriterier (DSM-5) använder för att bedöma autism:
Social kommunikation och samspel — hur du tolkar tonfall, ansiktsuttryck, kroppsspråk och underförstådda budskap i samtal.
Rutiner och förändringar — hur du reagerar på oplanerade ändringar, ditt behov av förutsägbarhet och stress vid avvikelser från det invanda.
Intensiva intressen och fokus — om du fördjupar dig djupt och länge i specifika ämnen, samlar information systematiskt eller har svårt att släppa ett påbörjat ämne.
Sinnesintryck och sensorisk känslighet — hur du reagerar på ljud, ljus, lukt, textur eller folksamlingar, och om vissa intryck blir överväldigande.
Testet poängsätter varje svar och summerar dem till en totalpoäng som placeras i en av de fyra nivåerna ovan. Frågorna bygger på etablerade screeninginstrument som AQ (Autism Spectrum Quotient) och RAADS, vilka används internationellt av psykiatrin för att screena vuxna inför utredning.
Hur tillförlitligt är resultatet?
Ett screeningtest som vårt är utformat för att vara känsligt — det vill säga fånga upp så många som möjligt som kan ha autism. Det innebär samtidigt att testet ibland ger utslag på personer som vid vidare utredning visar sig inte ha autism.
Forskning på AQ och RAADS visar att screeningtest typiskt har god förmåga att utesluta autism vid lågt resultat, men att höga resultat alltid behöver följas upp av en klinisk bedömning.
Tre faktorer påverkar hur tillförlitligt ditt resultat blir:
Din dagsform — stress, sömnbrist eller en särskilt jobbig vecka kan göra att du svarar mer drastiskt på frågor om sociala situationer eller överbelastning än du skulle gjort en lugn period.
Hur länge symtomen funnits — testet utgår från livslånga mönster. Om dina svårigheter främst uppstått det senaste året kan andra orsaker (utmattning, depression, livskris) ligga bakom snarare än autism.
Maskering — många, särskilt kvinnor och högfungerande vuxna, har lärt sig dölja autistiska drag socialt. Det kan göra att man underskattar sina svar och hamnar lägre i testet än vad en formell utredning skulle visa.
Tips: Svara utifrån hur du faktiskt fungerar i vardagen — inte hur du önskar att du fungerade, och inte hur du tror att andra ser dig.
När kan autism testet ge ett missvisande resultat?
Ett självskattningstest kan inte skilja mellan autism och andra tillstånd som ger liknande svårigheter. Om du fått ett högt resultat men är osäker — eller fått lågt resultat trots att du upplever stora svårigheter — kan något av följande ligga bakom:
Social ångest — kan ge höga poäng på frågor om sociala situationer och kommunikation utan att autism föreligger. Skiljs åt vid utredning genom att se på orsaken till svårigheten: rädsla för bedömning (ångest) eller svårighet att tolka social information (autism).
ADHD eller AuDHD — ADHD och autism överlappar ofta (även kallat AuDHD). Många får utslag på båda testen, och uppemot hälften med autism uppfyller även kriterier för ADHD. Vid misstanke om båda krävs en kombinerad utredning.
Utmattningssyndrom — långvarig stress kan ge sensorisk överkänslighet, social trötthet och behov av rutiner — drag som liknar autism men som är förvärvade och avtar med återhämtning.
Högkänslighet (HSP) — personer med hög sensorisk känslighet kan få utslag på frågor om ljud, ljus och intryck utan att uppfylla övriga kriterier för autism.
Trauma eller PTSD — trauma kan ge undvikande beteenden, sensorisk vaksamhet och svårigheter i nära relationer som ibland förväxlas med autistiska drag.
Maskering hos kvinnor — kvinnor och flickor lär sig ofta tidigt att kompensera för autistiska drag socialt. Det kan ge falskt lågt resultat — trots att en formell utredning skulle visa autism.
Det är en av de viktigaste anledningarna till att ett självtest aldrig ersätter en klinisk bedömning. En utredning ser till hela bilden — utvecklingshistoria, nuvarande symtom och vilka andra förklaringar som kan finnas.
