Autism: Symtom, orsak & behandling

Autism är ett neuropsykiatriskt funktionstillstånd som påverkar socialt samspel, kommunikation, beteenden och hur du bearbetar sinnesintryck. Vanliga tecken är svårigheter att förstå sociala regler, behov av rutiner, starka specialintressen och känslighet för ljud, ljus eller beröring. Autism är ett spektrum – symtomen och stödbehovet varierar stort mellan individer. Flickor får ofta diagnos senare eftersom de maskerar svårigheter bättre. En neuropsykiatrisk utredning kan ge diagnos och väg till anpassat stöd.

Vad är autism?

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur du uppfattar världen, tänker och kommunicerar med andra.

Det innebär att din hjärna fungerar och bearbetar information på ett lite annorlunda sätt. Kanske märkte du det redan som barn, eller så har du upptäckt det först senare i livet.

Eftersom autism kan yttra sig väldigt olika från person till person går det inte att avgöra enbart utifrån enstaka symtom.

Vid misstanke om autism kan en autismutredning ge en samlad bedömning av symtom, utvecklingshistoria och hur vardagen påverkas.

Och det är inte alltid så att autism syns på utsidan. Du kan till exempel tycka att det är svårt att förstå sociala regler – som när det är dags att prata eller vara tyst.

Det kan också handla om att du vill ha fasta rutiner, gillar att göra saker på samma sätt varje gång, eller har specialintressen som du lägger mycket tid på.

Men autism ser olika ut för alla. Kanske tycker du att det är lätt att prata med andra, eller så känns det väldigt utmanande. Ibland kan intryck från omgivningen – som ljud och ljus – kännas starkare och bli jobbiga.

Samtidigt har du som har autism ofta styrkor. Du kan till exempel vara extra noggrann, se detaljer som andra missar eller bli väldigt kunnig inom dina intressen.

Så även om autism kan innebära vissa svårigheter i vardagen, finns det också många positiva sidor.

Hur vanligt är autism?

Autism är vanligare än många tror. Enligt Socialstyrelsen (2024) hade drygt 155 000 personer i åldrarna 2–64 år en autismdiagnos i Sverige år 2023, vilket motsvarar ungefär två procent av befolkningen. Av dessa var cirka 40 procent kvinnor.

Förekomsten är högst bland unga vuxna i åldrarna 18–24 år, där nästan fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna hade diagnosen 2023. Antalet nydiagnostiserade har ökat successivt sedan 2010, och ökningen är särskilt tydlig bland flickor och kvinnor.

Forskning från Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet visar att ökningen av antalet diagnoser i första hand speglar förändringar i diagnostisk praxis, ökad kunskap och breddade kriterier – inte en faktisk ökning av autistiska symtom i befolkningen.

Vad orsakar autism?

Autism är ett medfött tillstånd som har starka genetiska grunder. Enligt forskning från Karolinska institutet (Kristiina Tammimies) uppskattas ärftligheten för autism till cirka 80–90 procent. Det innebär inte att diagnosen alltid går direkt i arv, men att en genetisk benägenhet ärvs som sedan kan samspela med omgivningsfaktorer.

Forskning visar att ett barn löper ökad risk att utveckla autism om en förälder har autistiska personlighetsdrag – även utan en formell diagnos. Studier baserade på tvillingdata (Uppsala universitet, Johan Isaksson) visar dessutom att faktorer kopplade till tidig barndom – såsom lägre födelsevikt, medicinsk behandling vid födseln eller många infektioner under de första levnadsåren – är förknippade med ökad risk för autistiska symtom.

Det är vetenskapligt klarlagt att vaccinationer inte orsakar autism. Denna uppfattning har grundligt avfärdats i forskning och av samtliga relevanta medicinska myndigheter.

Autism är ett spektrum

Autism är ett spektrum, vilket betyder att du kan uppleva det på ett sätt som är helt ditt eget. Ingen annan upplever autism på exakt samma sätt som du gör.

Därför pratar man om ”autismspektrumtillstånd” i stället för att dela in det i tydliga kategorier.

För vissa märks autism mycket i vardagen. Kanske har du svårt med sociala situationer, behöver tydliga rutiner eller blir stressad av förändringar.

För andra märks det mindre och kanske handlar det mest om särskilda situationer där du behöver extra stöd.

Det är också viktigt att förstå att både svårigheter och styrkor kan förändras över tid. Du kan lära dig nya sätt att hantera utmaningar eller upptäcka nya sidor av dig själv.

När man säger att autism är ett spektrum menar man just att variationen är stor. Du behöver inte passa in i någon mall. Och det är det som gör autism unikt: det finns lika många sätt att vara autistisk på som det finns personer med autism.

För att bättre förstå hur stödbehovet kan skilja sig mellan olika personer använder vården ofta en indelning i tre nivåer av autism.

Gör ett gratis Autism-test

Problem med det sociala samspelet

Att ha autism kan göra det sociala samspelet utmanande för dig. Och det handlar inte bara om blyghet eller ovana. Svårigheterna kan se ut på olika sätt.

Förstå sociala regler

Du kanske tycker att det är svårt att tolka oskrivna regler i sociala sammanhang. Som när det är okej att prata, hur du ska hälsa eller visa intresse för någon annan.

Kommunicera med andra

Kanske känns det svårt att starta eller hålla igång en konversation. Det är inte alltid självklart hur du ska svara på frågor, byta ämne eller visa att du lyssnar. Ibland kan det också vara svårt att tolka ironi, skämt eller kroppsspråk.

Skapa och behålla relationer

Att skaffa vänner och hålla kontakten kan vara en utmaning. Det är vanligt att missförstånd uppstår, vilket kan leda till att du känner dig ensam eller missförstådd.

Känslomässig förståelse

Det kan vara svårt att förstå och tolka både dina egna och andras känslor. Det gör också att du ibland reagerar på ett sätt som förvirrar personer runt dig.

Begränsade och repetitiva beteenden

Du kanske märker att vissa mönster eller intressen tar stor plats i din vardag. Det kan visa sig på olika sätt.

Upprepade rörelser eller vanor

Kanske gungar du med kroppen, viftar med händerna eller snurrar på saker. Dessa rörelser – ofta kallade stimming – kan ge dig en känsla av lugn eller trygghet och är ett naturligt sätt att reglera intryck och känslor.

Starka rutiner och motstånd mot förändring

Förändringar i vardagen kan kännas jobbiga för dig. För vissa personer med autism kan helt vanliga förväntningar – som att klä på sig eller gå till skolan – upplevas som ett direkt hot mot den egna tryggheten.

Detta kan leda till en extrem kravkänslighet (PDA), där hjärnan reagerar med ett starkt behov av att undvika kravet för att återfå kontrollen. När något blir oförutsägbart eller kravställande skapas då en intensiv stress som går bortom vanligt trots.

Särskilda intressen

Du kanske har starka intressen för speciella ämnen eller saker. Det kan vara allt från tåg och djur till olika faktaområden. Ofta lägger du mycket tid på ditt intresse och blir riktigt kunnig inom det.

Känslighet inför ljud, ljus och intryck

Många med autism – kanske även du – upplever sinnesintryck på ett annorlunda sätt. Inom diagnoskriterierna kallas detta sensorisk överkänslighet eller underkänslighet, och det kan beröra alla sinnen: hörsel, syn, lukt, smak, beröring och inre kroppsförnimmelser.

Känslighet för ljud och ljus

Vanliga ljud, som surr från lysrör eller prat i bakgrunden, kan kännas väldigt störande eller till och med smärtsamma.

När nervsystemet ständigt bombarderas av intryck utan möjlighet till återhämtning, ökar risken för att drabbas av autistisk utbrändhet – ett tillstånd av djup mental och fysisk utmattning som för barn ofta leder till problematisk skolfrånvaro, så kallat hemmasittande.

För att hantera detta kan specifika hjälpmedel vid autism, såsom brusreducerande hörlurar eller anpassad belysning, vara avgörande för att sänka stressnivån i vardagen.

Reaktioner på dofter

Du kan reagera starkt på vissa dofter – både positiva och negativa. Ibland söker du dig till dofter som känns lugnande.

Det är också vanligt med en stark känslighet för matens konsistens, smak eller temperatur, vilket kan leda till ätstörningar vid autism (ARFID).

Speciella upplevelser av beröring

Kanske tycker du inte om att bli kramad, eller så vill du hellre ha kraftig beröring för att känna trygghet.

Vissa kläder kan kännas obehagliga mot huden, medan synintryck som mönster eller snurrande saker kan vara extra fascinerande.

Vanliga styrkor vid autism

Autism innebär inte bara utmaningar. Många med autism har också utpräglade styrkor som kan vara stora tillgångar i arbetslivet och i vardagen.

Olika namn och diagnoser för autism

Genom åren har autism haft många olika namn. Du har kanske hört talas om Aspergers syndrom eller atypisk autism. I dag används oftast bara diagnosen autism, vilket gör det enklare att förstå – både för dig själv och för personer i din närhet.

I Sverige ställs diagnoser formellt enligt ICD-10, men i den kommande ICD-11 – liksom redan i DSM-5 – samlas alla autismdiagnoser under ett paraply: autismspektrumtillstånd (AST). Har du fått en äldre diagnos som Aspergers syndrom gäller den naturligtvis fortfarande.

Skillnad på pojkar och flickors diagnos av autism

Flickor med autism får ofta sin diagnos senare än pojkar. Enligt Autism Sveriges hälso- och sjukvårdsrapport (2024) har bara 38 procent av flickorna med autism fått sin diagnos före 12 års ålder, jämfört med 71 procent av pojkarna. Trots ökad medvetenhet har skillnaden faktiskt ökat sedan föregående mätning.

Om du är tjej har du kanske lärt dig att anpassa dig socialt och dölja dina svårigheter, vilket gör att de inte märks lika tydligt.

Detta fenomen kallas maskering vid autism och innebär att man använder sin kognitiva förmåga för att imitera sociala beteenden, vilket ofta sker på bekostnad av den egna energin.

Denna maskering är också en vanlig orsak till att många kvinnor först får andra diagnoser innan deras autism upptäcks. Här kan du läsa mer om den komplexa skillnaden och likheterna mellan borderline (EIPS) och autism.

Det är därför viktigt att vuxna och professionella förstår hur autism kan se ut hos flickor, så att fler får rätt stöd i tid.

Läs mer om hur symtom och utmaningar skiljer sig åt i vår artikel om autism hos kvinnor.

Hur vet jag om jag har autism?

Det går inte att avgöra säkert på egen hand om du har autism. Vanliga tecken kan vara svårigheter med socialt samspel, stort behov av rutiner, starka specialintressen eller känslighet för sinnesintryck, men liknande svårigheter kan också ha andra orsaker.

För att få ett säkert svar krävs en neuropsykiatrisk utredning där symtom, utvecklingshistoria och hur vardagen påverkas bedöms i ett större sammanhang.

Om du söker utredning via den offentliga vården kan väntetiderna variera. Då kan det vara bra att känna till vad som gäller kring vårdgaranti för autismutredning och vilka rättigheter du har om väntetiden blir lång.

Autism hos barn

Autism kan visa sig tidigt i livet, och många tecken uppmärksammas redan under småbarnsåren. Hur autism yttrar sig hos barn skiljer sig ofta från hur det ser ut hos tonåringar och vuxna, både när det gäller socialt samspel, kommunikation och behov av stöd.

Sammanfattningsvis

Autism är ett spektrum som påverkar hur du tänker, känner och samspelar med andra. Du kan ha svårigheter i sociala situationer, starka intressen eller ovanliga reaktioner på sinnesintryck som ljud, ljus eller beröring.

Flickor och pojkar kan visa olika symtom, och därför får flickor ofta sin diagnos senare. I dag samlas tidigare diagnoser som Aspergers syndrom under begreppet autism.

Eftersom autism är ett spektrum upplever du din autism på ditt eget sätt – och både utmaningar och styrkor kan förändras över tid.