Gör vårt gratis ADHD-test online för vuxna män och kvinnor och få omedelbar feedback på dina symtom. Testet tar cirka 5 minuter och består av 20 frågor som kartlägger vanliga svårigheter kopplade till ADHD.
Frågorna täcker områden som koncentration, tidsuppfattning, impulsivitet, minnesfunktion och rastlöshet, och är inspirerade av ASRS-v1.1 – ett validerat screeningverktyg framtaget av WHO som används inom psykiatrin för att identifiera ADHD-symtom hos vuxna.
Testet kan inte ställa en diagnos, men kan ge en indikation på om en ADHD-utredning kan vara ett lämpligt nästa steg.
Tips: Svara utifrån hur du faktiskt fungerar i vardagen
Tips: Svara utifrån hur du faktiskt fungerar i vardagen — inte hur du önskar att du fungerade.
ca 5 minuter
Ditt resultat
Din nivå
Tänk på att resultatet från detta självtest inte är en diagnos. Det är en indikation baserad på dina svar och kan användas som vägledning för om det är värt att söka vidare hjälp.
Många upplever lättnad i att sätta ord på sina svårigheter — oavsett resultat är du välkommen att kontakta oss för ett vägledningssamtal.
Vill du ta nästa steg?
Boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal med oss och få mer information om hur en utredning går till.
Nej, ett självtest kan inte svara på om du har ADHD. Vårt online-test är ett hjälpmedel för att du ska kunna utvärdera dina symtom och kan aldrig ersätta en klinisk bedömning.
ADHD diagnostiseras genom en neuropsykiatrisk utredning där psykiatriker och psykologer kartlägger din utvecklingshistoria, nuvarande funktionsnivå och hur symtomen påverkar olika delar av ditt liv. Utredningen kombinerar strukturerade intervjuer, kognitiva tester och observation över tid.
Om resultatet väcker frågor kan du boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal. Vi svarar på frågor om hur en privat ADHD-utredning går till hos våra partnermottagningar.
Så tolkar du resultatet av vårt ADHD test
Ditt resultat sorteras in i en av fyra kategorier som speglar hur tydligt symtombilden i dina svar pekar mot ADHD. Tabellen nedan förklarar vad varje kategori innebär i praktiken.
Nivå
Vad det betyder
Inga tydliga symtom
Testet hittar inget mönster som motsvarar ADHD. De flesta människor är ibland glömska, otåliga eller har koncentrationsproblem — det är en del av att vara människa. För att tala om ADHD krävs ett genomgående mönster som påverkar flera områden i livet, och det syns inte i dina svar.
Lindriga symtom
Du känner igen dig i några ADHD-typiska situationer, men inte tillräckligt brett eller intensivt för att testet ska tala för ADHD. Människor i kaotiska livsfaser, småbarnsföräldrar och personer som arbetar i hög takt landar ofta här utan att ha ADHD. Resultatet är vanligtvis inte tillräckligt för att motivera en utredning.
Måttliga till tydliga symtom
Mönstret i dina svar stämmer på flera centrala delar av ADHD-bilden. Du beskriver svårigheter som påverkar dig återkommande och i flera sammanhang — inte bara på jobbet eller bara hemma. Den här nivån är vanlig hos vuxna som senare får en ADHD-diagnos efter utredning.
Mycket tydliga symtom
Resultatet pekar tydligt mot ADHD. Dina svar ritar upp en bred symtombild med markant påverkan på vardagen — koncentration, planering, impulskontroll eller en kombination. Bland personer som hamnar här leder en utredning ofta till diagnos.
Viktigt: Testet är ett screeningverktyg och ingen ADHD-diagnos. ADHD fastställs först efter en neuropsykiatrisk utredning som genomförs av legitimerad psykolog och läkare.
Andra tillstånd — såsom sömnstörningar, depression, ångest eller autism — kan färga av sig på samma frågor som ADHD. Därför är ett vägledningssamtal och en utredning det som faktiskt kan ge svar.
Vad mäter egentligen vårt ADHD-test?
Vårt ADHD-test är ett screeninginstrument — alltså ett första filter som ska indikera om vidare utredning kan vara aktuell. Det ställer ingen diagnos och kan inte ersätta en klinisk bedömning, men ger dig en strukturerad ögonblicksbild av om dina svårigheter liknar de mönster som kännetecknar ADHD.
Frågorna täcker de tre kärnsymtom som DSM-5 använder för att definiera ADHD hos vuxna:
Uppmärksamhetsproblem — om du tappar tråden i samtal, missar detaljer, glömmer avtalade tider eller har svårt att hålla i tankegångar tills de är klara.
Hyperaktivitet — om kroppen eller hjärnan känns konstant igång. Hos vuxna märks det oftare som inre rastlöshet och stort behov av att fylla tomrum med aktivitet än som synlig rörlighet.
Impulsivitet — om du säger eller gör saker innan du hunnit värdera dem, har svårt att vänta, fattar snabba köpbeslut eller byter spår abrupt mitt i en uppgift.
Utöver kärnsymtomen fångar testet upp områden som många vuxna med ADHD beskriver: tidsblindhet, igångsättningssvårigheter, slarviga misstag under press och svängningar i motivation. Testet är inspirerat av ASRS-v1.1, WHO:s validerade screeningverktyg för vuxen-ADHD, men har anpassats för att även fånga upp funktionspåverkan i vardagen.
Varje svar tilldelas en poäng. Totalsumman avgör vilken av de fyra nivåerna du hamnar på.
Hur tillförlitligt är resultatet?
Screeningtest är medvetet inställda på att vara breda — hellre fånga upp någon som inte har ADHD än missa någon som har det. Konsekvensen är att en del personer får utslag på testet trots att en utredning senare visar att det inte rör sig om ADHD.
Forskning på ASRS-v1.1, som vårt test är inspirerat av, visar att den typen av screeningverktyg är pålitligt på att utesluta ADHD vid låga poäng, medan höga poäng alltid behöver kompletteras med klinisk bedömning för att kunna tolkas rätt.
Tre saker påverkar precisionen i ditt svar:
Vilken period du befinner dig i — en intensiv arbetsperiod, sömnbrist eller känslomässig påfrestning kan tillfälligt ge dig samma symtom som ADHD. Det är därför testet frågar efter mönster, inte enstaka veckor.
När svårigheterna debuterade — ADHD är en utvecklingsavvikelse. Symtomen måste ha funnits redan i barndomen (före tolv års ålder) för att en diagnos ska vara aktuell. Vuxna med problem som dykt upp först i 30- eller 40-årsåldern har sällan ADHD, även om självtestet ger utslag.
Egna anpassningar och stödsystem — vuxna med ADHD har ofta lagt mycket energi på att bygga rutiner, påminnelser, kalendrar och listor som håller vardagen ihop. Om du svarar utifrån hur det fungerar med dessa stödsystem aktiva kan du underskatta hur svårt det är när stödet faller bort.
Tips: Försök svara så uppriktigt du kan. Hur det faktiskt ser ut, inte hur du hoppas att det ser ut — och inte heller hur du brukar beskriva det utåt.
När kan ADHD testet ge ett missvisande resultat?
Ett självskattningstest mäter symtom, inte orsaker. Det betyder att flera olika tillstånd kan ge liknande svar utan att personen har ADHD. Om resultatet känns oklart — högt utan att du tror på det själv, eller lågt trots att du har stora svårigheter — kan något av följande spela in:
Sömnproblem — för lite sömn, ojämna sovtider eller obehandlad sömnapné gör hjärnan långsam, glömsk och okoncentrerad på ett sätt som är väldigt svårt att skilja från ADHD utan utredning. Vägen att skilja det åt är att kartlägga sömnen och se vad som händer när den fungerar.
Depression — drar ner energi, motivation och förmåga att slutföra det man påbörjar. Skillnaden mot ADHD är vanligtvis att depression kommer i tydliga faser med en början, medan ADHD är ett genomgående mönster sedan barndomen.
Ångesttillstånd — när tankarna ständigt cirkulerar kring oro går fokus till annat än uppgiften framför en. Många med generaliserad ångest känner igen sig starkt i uppmärksamhetsfrågorna i ett ADHD-test, utan att uppfylla ADHD-kriterierna.
Autism eller AuDHD — autism och ADHD samexisterar oftare än man tidigare trott, och uppskattningar antyder att uppemot hälften av personer med autism också har ADHD. Får du höga utslag på båda självtesten är en kombinerad utredning ofta rätt väg framåt.
Utmattning — efter långvarig stress drabbas arbetsminne, beslutsförmåga och uthållighet. Det ser ut som ADHD i ett test, men har en annan grundorsak och kan förbättras med rätt återhämtning och behandling.
ADHD hos kvinnor och flickor — den ouppmärksamma formen av ADHD är vanligare hos kvinnor och ger sällan tydlig hyperaktivitet utåt. Många kvinnor har också uppfostrats till att kompensera och inte klaga, och kan därför rapportera lägre symtomnivå i ett test än de faktiskt upplever.
Det är en huvudanledning till att ett självtest aldrig får ses som en slutsats. En utredning väger samman utvecklingshistoria, nuvarande symtom, funktion i olika livsmiljöer och möjliga alternativa förklaringar — något ett självskattningstest aldrig kan göra på egen hand.
