AuDHD

AuDHD innebär att du har både autism och ADHD samtidigt. Kombinationen gör att svårigheter med socialt samspel, struktur, impulser, uppmärksamhet och känsloreglering ofta blir tydligare och mer komplexa än vid en enskild diagnos. Eftersom autism och ADHD både överlappar och skiljer sig åt kan symtomen förstärka varandra. Därför krävs noggrann utredning och samordnat stöd för att du ska få rätt anpassningar, behandling och förståelse i vardagen.

Vad är AuDHD?

AuDHD är ett informellt begrepp som beskriver att en person har både autism och ADHD samtidigt. Det är alltså inte en separat diagnos i diagnosmanualerna DSM-5 eller ICD-11, utan ett samlingsnamn för samsjukligheten mellan två neuropsykiatriska tillstånd.

Fram till 2013 var det inte möjligt att få båda diagnoserna i Sverige – man trodde länge att den ena uteslöt den andra. När DSM-5 publicerades togs det förbudet bort, och sedan dess har forskning visat att kombinationen är betydligt vanligare än man tidigare trott.

Många beskriver det som att hjärnan ”drar åt två håll samtidigt”. Behovet av struktur och rutiner från autismen krockar med behovet av variation och stimulans från ADHD:n. Det här gör att AuDHD ofta ser annorlunda ut än vad symtomlistorna för respektive diagnos antyder.

Hur liknar autism och ADHD varandra?

Autism och ADHD är två olika diagnoser, men de delar vissa drag. Det gör att det ibland är svårt att skilja dem åt, och inte sällan förekommer de samtidigt (Stevens, Peng & Barnard-Brak, 2016).

Impulsivitet och hyperaktivitet

Har du ADHD är impulsivitet och hyperaktivitet ofta tydliga symtom. Men även om du har autism kan du visa liknande beteenden. Skillnaden är att det ofta tar sig andra uttryck, som repetitiva rörelser (stimming) eller intensivt fokus på specialintressen (APA, 2013).

Svårigheter med uppmärksamhet

Om du har ADHD blir du ofta lätt distraherad och kan tappa fokus på uppgifter. Men har du autism kan du i stället uppleva att din koncentration fungerar nästan "för starkt" när något intresserar dig, medan andra uppgifter blir svåra att klara av (Stevens et al., 2016).

Exekutiva funktioner

Planering, organisering och att hålla tidsramar är utmanande både vid autism och ADHD. Det här kan påverka dig i skolan, på jobbet och i vardagen. Forskning visar att svårigheter med exekutiva funktioner är vanligt i båda grupperna (Antshel et al., 2016).

Sociala svårigheter

Sociala svårigheter är ett kännetecken för autism. Men om du har ADHD kan du också stöta på problem, ofta på grund av impulsivitet – som att du avbryter andra eller missar sociala signaler (APA, 2013).

Känslor och sinnesintryck

Både autism och ADHD kan göra att det blir svårt att reglera känslor. Du kan få humörsvängningar, utbrott eller bli snabbt utmattad. Och många är extra känsliga för ljud, ljus, beröring eller andra sinnesintryck (Leitner, 2014).

Många med AuDHD upplever även fysisk samsjuklighet, där överrörlighet vid autism och ADHD är en vanlig men ofta förbisedd faktor som påverkar både energinivå och kroppsuppfattning.

När motsatta behov krockar – AuDHD i vardagen

En av de mest utmärkande sakerna med AuDHD är att tillstånden ofta ställer motsatta krav på dig. ADHD-delen söker stimulans, variation och nya intryck, medan autismen behöver lugn, förutsägbarhet och struktur.

Det här kan leda till en inre konflikt som många liknar vid att trycka på gas och broms samtidigt. Du kan exempelvis känna ett starkt behov av att börja något nytt – men samtidigt en stor stress över att rutinen bryts.

I sociala sammanhang kan det yttra sig som att du både pratar mycket och avbryter (ADHD), samtidigt som du har svårt att tolka sociala koder och missar reaktioner (autism). Många beskriver att de utåt verkar "översociala" men ändå känner sig missförstådda eller socialt utmattade.

AuDHD hos kvinnor

Om du är kvinna och lever med både autism och ADHD – alltså AuDHD – är risken stor att dina symtom upptäcks sent eller feltolkas.

Forskning visar att många flickor och kvinnor inte får diagnos förrän i vuxen ålder, trots att svårigheterna funnits hela livet (Craddock, 2024). En studie har visat att upp till 80 % av autistiska kvinnor fortfarande är odiagnostiserade vid 18 års ålder (Grimes, 2025).

En förklaring är så kallad maskering, där du anpassar dig genom att dölja eller kompensera för dina svårigheter. Du kan ha tränat upp förmågan till ögonkontakt, lärt dig sociala manus utantill eller imiterat andra för att passa in.

Detta gör att både autism och ADHD lätt missas i barndomen (Durham University, 2024). Men maskeringen har ett pris. Kvinnor med AuDHD rapporterar oftare ångest, depression och utmattning jämfört med män (Craddock, 2024).

Många kvinnor får sin diagnos först när deras barn utreds för neuropsykiatriska svårigheter och de själva känner igen symtomen (Gbla, 2024). Andra söker hjälp när de "kraschar" efter åratal av kompensation – kanske i samband med en livsförändring som föräldraskap, ett krävande arbete eller utmattningssyndrom.

Du kan läsa mer om hur diagnosen kan yttra sig könsspecifikt i våra fördjupande artiklar om autism hos kvinnor och autism hos flickor.

Det här visar på behovet av vård som bättre fångar kvinnors erfarenheter. Forskare betonar också vikten av mer könsspecifik forskning, eftersom nästan all äldre kunskap om autism och ADHD bygger på studier av pojkar och män (Potts, 2024).

Kärnsymtom – vad skiljer diagnoserna åt?

• ADHD kännetecknas av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Du kanske har svårt att följa instruktioner, fullfölja uppgifter eller sitta stilla (APA, 2013).
• Autism kännetecknas av svårigheter i socialt samspel och kommunikation, samt begränsade intressen och repetitiva beteenden. Du kan behöva fasta rutiner, ha starka specialintressen eller kommunicera på ovanliga sätt (APA, 2013).

Sociala färdigheter

Om du har ADHD kan du kämpa med impulskontroll i sociala sammanhang, men ofta fungerar relationer ändå bättre än om du har autism.

För dig med autism är sociala svårigheter ett kärnsymtom som påverkar relationer på djupet (Antshel et al., 2016).

Repetitiva beteenden

Har du ADHD kan du ibland upprepa beteenden, men det är inget avgörande symtom. För dig med autism är däremot repetitiva beteenden och begränsade intressen centrala (APA, 2013).

Sensoriska upplevelser

Sensoriska svårigheter är mycket vanliga om du har autism, medan de kan förekomma men inte lika ofta vid ADHD (Leitner, 2014).

När märks symtomen?

Om du har ADHD syns ofta tecken redan i barndomen, oftast före 12 års ålder (APA, 2013). Har du autism finns symtomen också tidigt i livet och de följer dig genom hela livet, även om uttrycken kan förändras med tiden.

Vid AuDHD kan tecknen däremot vara mer otydliga. Eftersom de två tillstånden ibland kompenserar för varandra – exempelvis genom att ADHD-impulsiviteten döljer autismens svårigheter i sociala situationer – är det vanligt att diagnosen ställs först i tonåren eller vuxen ålder, särskilt hos flickor och kvinnor.

Hur vanligt är AuDHD?

Studier visar att 40–70 % av personer med autism också har ADHD (Antshel et al., 2016). Bland personer med ADHD visar 15–25 % autistiska drag, medan cirka 12 % uppfyller kriterierna för en autismdiagnos (Antshel et al., 2016).

En svensk registerstudie har visat att cirka 29 % av barn och ungdomar med ADHD också har en autismdiagnos (Elwin m.fl., 2020). En internationell metaanalys av 63 studier rapporterar att cirka 38–40 % av personer med autism också har ADHD (Rong et al., 2021).

Det innebär att om du känner igen dig i båda tillstånden är du långt ifrån ensam. Men det gör också att diagnosen kan bli mer komplex, eftersom symtomen överlappar och kan vara svåra att särskilja (Stevens et al., 2016).

Utredning vid misstanke om AuDHD

Eftersom AuDHD inte är en officiell diagnos ställs autism och ADHD var för sig. Det innebär att du som söker hjälp ofta genomgår en bred neuropsykiatrisk utredning där båda områdena undersöks parallellt.

Utredningen genomförs av ett team där läkare med psykiatrisk kompetens och psykolog med specialistkompetens ingår. Vid behov kompletteras bedömningen av specialpedagog, logoped, arbetsterapeut eller kurator.

Bedömningen bygger på flera delar:

• Strukturerade intervjuer om barndom, utveckling och nuvarande funktion
• Anhörigintervju – föräldrar, partner eller annan närstående som känt dig under lång tid
• Skattningsskalor för ADHD-symtom (t.ex. ASRS) och autism (t.ex. AQ, RAADS-R, GQ-ASC)
• Psykologiska tester av exekutiva funktioner, uppmärksamhet och begåvning
• Medicinsk bedömning för att utesluta andra förklaringar till symtomen

Eftersom maskering är vanligt – särskilt hos flickor och kvinnor – är det extra viktigt att utredningsteamet har kunskap om hur AuDHD kan yttra sig olika hos olika personer.

Behandling och stöd vid AuDHD

Det finns ingen specifik behandling för AuDHD som tillstånd, utan stöd och behandling sätts in för respektive diagnos och samordnas till en helhet. För många blir den multimodala behandlingen mer komplex än vid en enskild diagnos, eftersom insatserna behöver väga samman motsatta behov.

Läkemedelsbehandling

Det finns inga godkända läkemedel mot autism, men ADHD-medicin kan vara aktuell även för dig med AuDHD. Klinisk erfarenhet visar dock att personer med autism ofta får både effekt och biverkningar redan vid låga doser, vilket innebär att medicineringen behöver introduceras försiktigt och trappas upp långsamt.

Centralstimulerande läkemedel kan hos vissa öka ångest eller sensorisk känslighet, medan andra upplever att medicineringen i stället gör det lättare att hantera både ADHD- och autismsymtom. Behandlingen behöver därför vara individanpassad och följas upp noggrant.

Psykologisk behandling och färdighetsträning

KBT, gärna anpassad för neuropsykiatriska tillstånd, kan hjälpa dig att hantera ångest, nedstämdhet och stress som ofta följer med AuDHD. Social färdighetsträning kan ge konkreta verktyg för socialt samspel – men behöver ibland anpassas eftersom ADHD-symtom kan göra det svårt att hålla fokus under längre sessioner.

Psykoedukation, både för dig själv och dina närstående, är en grundläggande del av behandlingen. Att förstå hur de två tillstånden interagerar gör det lättare att tolka egna reaktioner och bygga rätt strategier.

Anpassningar och kognitivt stöd

Strukturerade hjälpmedel som kalendrar, påminnelser, checklistor och tydliga rutiner är ofta avgörande. På arbetsplats och i skola kan anpassningar som tydliga deadlines, fast arbetsplats, ljuddämpande hörselkåpor och skriftliga instruktioner göra stor skillnad.

Eftersom AuDHD ofta innebär hög stressnivå är planerad återhämtning lika viktig som planering av aktivitet. Många mår bra av tydliga "lugna zoner" i veckan – tid där inga sociala eller kognitiva krav ställs.

Varför är det viktigt för dig att förstå?

För dig kan det göra stor skillnad att båda diagnoserna upptäcks. Om bara den ena blir uppmärksammad riskerar viktiga behov att förbises.

När du får en korrekt diagnos ökar chanserna att du får rätt stöd, behandling och förståelse från omgivningen (Antshel et al., 2016). En felaktig eller ofullständig diagnos kan annars leda till behandling som inte fungerar – exempelvis att autismstöd ges utan att man tar hänsyn till ADHD-symtomen, eller tvärtom.

Med en helhetsbild av AuDHD blir det möjligt att skapa en vardag där både behovet av struktur och behovet av stimulans får utrymme – och där du slipper bära ansvaret för att kompensera ensam.