Lönebidrag vid ADHD

Lönebidrag är ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen som kompenserar arbetsgivaren för anpassningar när en person med ADHD anställs. Bidraget baseras på en bruttolön på maximalt 20 000 kr per månad vid heltidsanställning och beräknas utifrån hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. För att få lönebidrag krävs att du är inskriven hos Arbetsförmedlingen och kan visa medicinska underlag som styrker din funktionsnedsättning. Stödet ger arbetsgivare möjlighet att anställa personer med ADHD utan att själva bära hela lönekostnaden, och målet är långsiktiga, fungerande anställningar.

Vad är lönebidrag vid ADHD?

Lönebidrag är ett statligt stöd från Arbetsförmedlingen som ges till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Stödet regleras i förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning.

Bidraget kompenserar arbetsgivaren ekonomiskt för de anpassningar och det extra stöd som kan behövas när en person med funktionsnedsättning anställs (Arbetsförmedlingen, 2026).

ADHD kan räknas som en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Symtom som koncentrationssvårigheter, problem med planering och organisation, glömska och impulsivitet kan göra det svårare att utföra vissa arbetsuppgifter fullt ut.

Med rätt anpassningar som tydlig struktur, extra handledning eller hjälpmedel kan många med ADHD arbeta effektivt och bidra med värdefull kompetens. Lönebidrag gör det möjligt för arbetsgivare att anställa personer med ADHD utan att bära hela lönekostnaden själva.

Bidraget utgår från principen att arbetsgivaren får ersättning för den del av arbetet som personen inte kan utföra på grund av funktionsnedsättningen. Det innebär att fokus ligger på vad personen kan göra, inte på begränsningarna. Målet är att skapa långsiktiga anställningar där både arbetsgivare och anställd har rätt förutsättningar.

Vilka typer av lönebidrag finns?

Det finns tre olika former av lönebidrag som kan beviljas beroende på situation och behov. Varje typ är anpassad för olika grad av stödbehov och hur länge stödet förväntas behövas.

Översikt över de tre formerna

Lönebidrag för utveckling i anställning

Avsett för personer som behöver kortare insatser för att utveckla sin arbetsförmåga. Denna form beviljas för högst 12 månader i taget och totalt upp till 24 månader sammanlagt. Den används när personen förväntas kunna arbeta utan stöd efter en tid med anpassningar och träning.

Det kan passa dig som har lätt till måttlig påverkan av ADHD och behöver tid att vänja dig vid arbetsplatsen och utveckla strategier.

Lönebidrag för anställning

Det är den vanligaste formen och ges vid ordinarie anställning där personen har en bestående nedsättning av arbetsförmågan. Det första beslutet gäller högst ett år, men kan förlängas så länge behovet kvarstår.

Denna form passar dig som har varaktig påverkan av ADHD-symtom som kräver kontinuerliga anpassningar på arbetsplatsen, men där du kan utföra arbete med rätt stöd.

Lönebidrag för trygghet i anställning

Även kallat trygghetsanställning och är avsett för personer med mer omfattande funktionsnedsättning som behöver långsiktigt och omfattande stöd för att kunna arbeta.

Denna form kräver att du har betydligt nedsatt arbetsförmåga och behöver omfattande anpassningar. Bidraget kan ges under lång tid och kombineras ofta med andra stödformer.

Valet mellan dessa former görs av Arbetsförmedlingen baserat på en bedömning av din arbetsförmåga, stödbehovet och hur permanent funktionsnedsättningen bedöms vara. Enligt förordningen prövas behovet i en bestämd ordning, där lönebidrag för utveckling alltid prövas först.

Hur får jag lönebidrag vid ADHD?

För att få lönebidrag måste du först vara inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Du behöver också kunna visa medicinska underlag som styrker att du har ADHD och att diagnosen påverkar din arbetsförmåga.

Detta kan vara läkarintyg, utredningar från psykolog eller psykiatriker, eller annan dokumentation från vården.

När du har hittat en arbetsgivare som är intresserad av att anställa dig kontaktar ni tillsammans Arbetsförmedlingen. En arbetsförmedlare gör då en arbetsanalys där både du och arbetsgivaren deltar. Under arbetsanalysen kartläggs vilka arbetsuppgifter som ingår i tjänsten och hur dina ADHD-symtom påverkar möjligheten att utföra dem.

Ni diskuterar vilka anpassningar som behövs – till exempel extra handledning, tydligare struktur, färre störande moment eller tekniska hjälpmedel.

Utifrån arbetsanalysen bedömer Arbetsförmedlingen hur stor del av arbetsförmågan som är nedsatt. Denna bedömning avgör hur stort lönebidrag arbetsgivaren kan få. Beslutet fattas individuellt och baseras på faktiska begränsningar och anpassningsbehov, inte på diagnosen i sig.

Arbetsförmedlingen beslutar sedan om bidragsnivå och hur länge stödet ska gälla. Arbetsgivaren får därefter ersättning månadsvis så länge anställningen pågår och villkoren är uppfyllda. Det är viktigt att både du och arbetsgivaren håller kontakt med Arbetsförmedlingen och anmäler förändringar som kan påverka stödet.

Har du ännu ingen formell diagnos är första steget en utredning. Det är då bra att känna till dina rättigheter gällande vårdgaranti för ADHD-utredning, särskilt om väntetiderna i din region är långa.

Steg för steg – så ansöker ni

1. Du skriver in dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och tar med medicinskt underlag.
2. Du och arbetsgivaren skickar tillsammans in en intresseanmälan om att anställa med stöd.
3. Arbetsförmedlingen kontaktar er inom några arbetsdagar för att bekräfta uppgifter.
4. En arbetsanalys genomförs där behovet av anpassning och stöd kartläggs.
5. Arbetsförmedlingen beslutar om bidragsform, nivå och period.
6. Anställningen får inte börja innan beslut om lönebidrag har fattats.
7. Uppföljning sker några månader efter beslutet och löpande därefter.

Hur mycket kan jag få i lönebidrag?

Lönebidragets storlek beräknas utifrån två faktorer: hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt och arbetsgivarens bidragsgrundande lönekostnad.

Arbetsförmedlingen bedömer hur stor andel av arbetsuppgifterna du inte kan utföra på grund av ADHD. Om bedömningen visar att du kan utföra 60 procent av arbetet kan arbetsgivaren få kompensation för de resterande 40 procenten.

Den bidragsgrundande lönekostnaden täcker den del som inte är högre än en bruttolön på 20 000 kronor per månad vid heltidsanställning (Arbetsförmedlingen, 2026). Detta tak har varit oförändrat sedan 2020. Om du arbetar deltid justeras beloppet proportionellt – en halvtidsanställning ger till exempel maximalt en bidragsgrundande lönekostnad motsvarande 10 000 kronor.

Den bidragsgrundande lönekostnaden inkluderar enligt förordningen kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön, lagstadgade arbetsgivaravgifter samt premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar. Semesterersättning räknas inte in.

Bidragsnivån sätts vid anställningens start men kan omprövas om din arbetsförmåga förändras över tid. Om du utvecklas och kan ta på dig fler uppgifter kan bidraget minska – om funktionsnedsättningen försämras kan det öka.

Utvecklingsbidrag som komplement

Utöver själva lönebidraget kan arbetsgivaren få ett så kallat utvecklingsbidrag på upp till 5 000 kronor per kalendermånad. Detta används för åtgärder som hjälper personen att utveckla sin arbetsförmåga eller förbättra sina förutsättningar att delta i utbildning.

Krav och villkor för lönebidrag

För att en arbetsgivare ska kunna få lönebidrag måste flera krav uppfyllas. Dessa krav säkerställer att anställningen sker på seriösa villkor och att arbetstagaren får samma rättigheter som andra anställda.

Arbetsgivaren måste vara registrerad i Skatteverkets arbetsgivarregister och ha F-skattsedel. Företaget eller organisationen får inte ha obetalda skatter eller avgifter och måste kunna visa att de tidigare har fullgjort sina skyldigheter gentemot Skatteverket.

Lön och andra anställningsförmåner ska enligt förordningen följa av kollektivavtal eller i väsentliga delar vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. Det innebär att lönen ska motsvara vad som är normalt för liknande arbete.

Personen med lönebidrag ska inte ha sämre anställningsvillkor än andra i motsvarande tjänster. Detta skyddar den anställde och motverkar samtidigt osund konkurrens.

Arbetsplatsen måste uppfylla kraven i arbetsmiljölagen. Det innebär att arbetsmiljön ska vara säker och att nödvändiga anpassningar ska göras för att personen ska kunna utföra arbetet. Löneutbetalningar ska dessutom göras elektroniskt under hela den tid som insatsen pågår.

Arbetsgivaren har också skyldighet att anmäla förändringar till Arbetsförmedlingen, till exempel om anställningen upphör, om arbetstiden ändras eller om arbetsuppgifterna förändras väsentligt.

Om arbetsgivaren bryter mot villkoren kan Arbetsförmedlingen kräva tillbaka utbetalda bidrag. Det är därför viktigt att båda parter är tydliga med sina förväntningar och håller god kontakt med Arbetsförmedlingen under hela anställningstiden.

Andra stödformer vid ADHD och arbete

Utöver lönebidrag finns flera andra stödformer som kan hjälpa dig att komma in på eller stanna kvar på arbetsmarknaden. Dessa kan kombineras med lönebidrag eller användas som alternativ beroende på din situation.

Aktivitetsersättning och sjukersättning

Aktivitetsersättning är ett ekonomiskt stöd från Försäkringskassan för personer mellan 19 och 29 år vars arbetsförmåga är nedsatt under en längre period.

Om du har ADHD och inte kan arbeta heltid, eller bara kan arbeta i mycket begränsad omfattning, kan aktivitetsersättning vid ADHD vara aktuellt.

Det gäller särskilt om svårigheterna påverkar arbetsförmågan trots stöd, anpassningar eller andra arbetslivsinsatser.

Från 30 års ålder kan man i stället beviljas sjukersättning vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga.

Du kan även söka fonder för ekonomiskt stöd vid ADHD för vissa kostnader som inte täcks av offentliga ersättningar.

Personligt biträde på arbetsplatsen

Personligt biträde innebär att en kollega får i uppdrag att stötta dig med specifika arbetsuppgifter som är särskilt svåra på grund av ADHD. Detta kan vara hjälp med planering, prioritering eller att komma igång med uppgifter. Arbetsförmedlingen kan bevilja bidrag för personligt biträde som ett komplement till anställningen.

SIUS-konsulent

SIUS står för Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (Supported Employment) och är en specialist som hjälper dig under introduktionen på en ny arbetsplats. SIUS-konsulenten arbetar med både dig och arbetsgivaren för att säkerställa att anpassningar fungerar och att du får rätt stöd från start.

Insatsen pågår vanligtvis under de första månaderna av anställningen och kan förlängas vid behov.

Arbetshjälpmedel

Arbetshjälpmedel är tekniska verktyg eller anpassningar som underlättar arbetet. Hjälpmedel för personer med ADHD kan vara appar för tidsplanering, ljuddämpande hörlurar, speciella skrivbordslösningar eller mjukvara som hjälper till med struktur.

Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan kan bevilja bidrag för hjälpmedel om de bedöms nödvändiga för att du ska kunna utföra arbetet.

Dessa stödformer kan sökas parallellt med lönebidrag och anpassas efter dina specifika behov. En samordnad plan mellan Arbetsförmedlingen, eventuellt Försäkringskassan och arbetsgivaren ger bäst förutsättningar för en lyckad anställning.

För arbetsgivare: Så anställer du med lönebidrag

Att anställa någon med lönebidrag innebär inte mer administration än en vanlig anställning, men det finns vissa steg som skiljer sig.

Processen börjar med att du som arbetsgivare kontaktar Arbetsförmedlingen tillsammans med den arbetssökande genom en intresseanmälan om att anställa med stöd. En arbetsförmedlare genomför sedan en arbetsanalys där ni tillsammans kartlägger arbetsuppgifterna och vilka anpassningar som behövs.

Anställningen får inte påbörjas innan beslut om lönebidrag har fattats. Det är viktigt att vänta in beslutet innan ni skriver under anställningsavtalet.

Fokus läggs på vad personen kan göra, inte på begränsningarna. Arbetsförmedlingen hjälper er att identifiera konkreta lösningar och anpassningar som gör att personen kan utföra arbetet på ett bra sätt. Detta kan vara strukturerade instruktioner, regelbunden uppföljning, tydliga rutiner eller tekniska hjälpmedel.

När anställningen är påbörjad får du som arbetsgivare ekonomiskt stöd varje månad baserat på den överenskomna bidragsnivån. Du betalar hela lönen till den anställde och får sedan bidraget från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kan också erbjuda rådgivning och stöd under anställningen om nya behov uppstår eller om situationen förändras.

Fördelen med anställningsstöd är att du får tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som kostnaden minskar. Många arbetsgivare upplever att personer med ADHD bidrar med värdefulla perspektiv, kreativitet och engagemang när rätt förutsättningar finns på plats.

Vanliga anpassningar för personer med ADHD på arbetsplatsen

• Skriftliga instruktioner som komplement till muntliga.
• Tydlig struktur och deadlines uppdelade i delmål.
• Regelbundna uppföljningssamtal med chef eller mentor.
• Lugn arbetsplats eller möjlighet till hemarbete vid fokuskrävande uppgifter.
• Brusreducerande hörlurar och visuella tidshjälpmedel.
• Flexibla arbetstider som matchar personens energi och fokus.
• Tillgång till stödsamtal eller mentor under introduktionen.

Rättigheter och diskriminering

Personer med ADHD har samma rättigheter på arbetsmarknaden som alla andra. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att diskriminera någon på grund av funktionsnedsättning i samband med rekrytering, anställning eller arbetets utförande.

Det innebär att en arbetsgivare inte får neka dig ett arbete enbart på grund av att du har ADHD, så länge du kan utföra arbetsuppgifterna med rimliga anpassningar.

Arbetsgivaren har enligt diskrimineringslagen skyldighet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personer med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med andra.

Detta kan vara förändrad arbetsstruktur, tydligare kommunikation, flexibla arbetstider eller tekniska hjälpmedel. Om arbetsgivaren vägrar göra sådana anpassningar utan giltigt skäl kan det räknas som diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Om du upplever att du har blivit diskriminerad kan du anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO utreder anmälningar och kan driva ärenden vidare till domstol om det finns grund för det.

Du har också rätt att få stöd från fackförbund eller andra organisationer som arbetar med arbetsmarknadsfrågor och funktionsnedsättning, exempelvis Riksförbundet Attention.

Här kan du läsa mer om ADHD på arbetsplatsen.