ADHD hos flickor

ADHD hos flickor visar sig ofta genom mer subtila och inåtvända symtom än hos pojkar, vilket gör att svårigheterna lätt missas. Flickor kan dagdrömma, bli överväldigade av känslor eller kämpa hårt för att verka ”duktiga” trots att de är trötta och stressade inombords. Många maskerar sina problem genom att anpassa sig, hålla sig i bakgrunden eller ta stort ansvar socialt. Genom att uppmärksamma dessa mer dolda tecken kan du lättare förstå om din dotter behöver stöd.

Kännetecken för ADHD hos flickor

Symtomen hos flickor handlar oftare om uppmärksamhet och inre rastlöshet än om utåtagerande och hyperaktivitet. Det betyder inte att svårigheterna är mildare – de är bara mindre synliga för omgivningen.

Nedan hittar du vanliga kännetecken uppdelade efter de miljöer där de oftast märks: i skolan, tillsammans med kompisar och hemma.

Kännetecken i skolan

Kännetecken med kompisar

Kännetecken hemma

Ett vanligt mönster är att flickan håller ihop fasaden under skoldagen men ”kraschar” när hon kommer hem. Den som bara ser henne i klassrummet kan därför uppfatta henne som lugn och välfungerande, samtidigt som hon i själva verket lägger enorm energi på att hålla sig samlad.

Här finns även lista med tecken på ADHD hos barn i olika åldrar.

Vad är ADHD hos flickor och unga tjejer?

ADHD hos flickor yttrar sig ofta annorlunda än hos pojkar, vilket riskerar att diagnosen missas. I stället för att vara utåtagerande kan flickor vara tysta, dagdrömmande och överanpassade.

De anstränger sig för att passa in. De ”maskar” och döljer symtomen utåt men förvärrar dem inombords.

Forskning från Gillbergcentrum (2010) visar att flickor oftare har den ouppmärksamma typen av ADHD (tidigare kallad ADD) medan diagnoskriterierna länge baserats på pojkars ADHD-symtom, där exempelvis känsloutbrott vid adhd är vanligare än hos flickor.

Symtombilden hos flickor och kvinnor innefattar färre hyperaktiva och impulsiva symtom, men fler uppmärksamhetsproblem och mer uttalade känslomässiga symtom. Trots att svårigheterna är lika funktionsnedsättande som hos pojkar bedöms de ofta som mindre allvarliga av omgivningen.

Detta leder till att flickor i genomsnitt får sin diagnos flera år senare. Här kan du läsa mer om ADD hos tjejer

Hos flickor förekommer ofta ADHD tillsammans med autism. Det gör att symtombilden blir ännu svårare att tolka.

Många lär sig tidigt att maskera sina svårigheter genom att imitera andra för att passa in. Här kan du läsa mer om autism hos flickor.

Självtest för ADHD hos barn

Varför missas ADHD så ofta hos flickor?

En av de viktigaste orsakerna är att flickors symtom sällan stör omgivningen på samma sätt som pojkars. När en flicka sitter tyst och drömmer sig bort tolkas det lätt som blyghet eller bristande motivation snarare än som en funktionsnedsättning.

Eftersom forskningen länge utgått från pojkar har också själva diagnoskriterierna formats efter ett mer utåtagerande mönster. Flickor som ”håller ihop” i skolan men bryter ihop hemma riskerar därför att aldrig utredas.

När flickor väl söker hjälp tolkas deras svårigheter ofta som något annat. Oro, nedstämdhet och trötthet förklaras med tonårsproblem, stress eller händelser i familjen, medan den bakomliggande ADHD:n förblir oupptäckt.

Studier visar att flickor i genomsnitt diagnostiseras flera år senare än pojkar, och att vuxna kvinnor ofta får sin diagnos först i vuxen ålder. Konsekvenserna av en sen diagnos kan bli betydande, med sämre måluppfyllelse i skolan, problematisk frånvaro och ökad risk för psykisk ohälsa.

Hur ADHD utvecklas över tid hos flickor

ADHD kan se olika ut hos flickor och kvinnor, men det finns också likheter. Hos yngre flickor märks ofta svårigheter med att hålla fokus, dagdrömmande och att de lätt blir känslomässigt överväldigade.

De är sällan högljudda eller stökiga, vilket gör att problemen lätt missas i skolan.

När dessa flickor blir äldre och blir kvinnor kan svårigheterna förändras. Många lär sig att dölja sina problem och anstränger sig hårt för att passa in, vilket kan leda till stress, ångest och utmattning.

Kvinnor med ADHD har ofta kvar koncentrationssvårigheter och inre rastlöshet, men de märks inte alltid utåt.

De hyperaktiva och impulsiva symtomen tenderar att minska med åldern hos båda könen, medan uppmärksamhetssvårigheterna ofta finns kvar. Hormonella förändringar, exempelvis under puberteten, kan dessutom påverka hur tydligt symtomen märks i olika faser av livet.

Vanlig samsjuklighet hos flickor med ADHD

ADHD förekommer sällan ensam. Hos flickor är det särskilt vanligt att andra svårigheter finns samtidigt, vilket kan göra att de söker hjälp för något annat innan ADHD:n upptäcks.

Att känna till dessa samsjukliga tillstånd är viktigt, eftersom de ibland kan dölja den underliggande ADHD:n. Tabellen nedan visar några av de vanligaste.

Forskning visar att flickor och kvinnor med ADHD har en högre grad av psykisk ohälsa och fler vårdkontakter än både pojkar med ADHD och flickor utan diagnos. Många har hunnit få behandling mot exempelvis nedstämdhet eller sömnproblem innan ADHD:n väl identifieras.

När och hur du söker hjälp

Om du känner igen flera av tecknen hos din dotter och de påverkar hennes vardag, skola eller mående är det rimligt att söka hjälp. Det är bättre att be om en bedömning en gång för mycket än att vänta och se.

Bra första kontakter är skolans elevhälsa, barnavårdscentralen (BVC), vårdcentralen eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). De kan vägleda vidare till en neuropsykiatrisk utredning vid behov.

En neuropsykiatrisk utredning görs för att undersöka om svårigheterna beror på ADHD, autism eller någon annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utredningen bygger på samtal, frågeformulär, tester och information från flera personer i barnets vardag, exempelvis föräldrar och skola.

Eftersom flickor ofta maskerar sina svårigheter är det viktigt att utredningsteamet har kunskap om hur ADHD kan yttra sig just hos flickor. Beskriv gärna hur din dotter fungerar hemma och inte bara i skolan, eftersom skillnaden mellan miljöerna kan vara stor.

Behandling och stöd vid ADHD hos flickor

Behandling vid ADHD är alltid individuell och bygger på flera insatser samtidigt. Socialstyrelsens nationella riktlinjer betonar att stöd och anpassningar ska kombineras, inte ges var för sig.

Vanliga delar i behandlingen är psykoedukation, alltså kunskap om vad ADHD innebär och hur den kan hanteras i vardagen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan erbjudas, särskilt när det finns samtidig ångest eller nedstämdhet.

Anpassningar i skolan, som tydlig struktur, visuella stöd och förutsägbara rutiner, har stor betydelse för hur väl vardagen fungerar. För många barn och ungdomar kan även läkemedelsbehandling förbättra uppmärksamhet och koncentration.

Läkemedel ges enligt riktlinjerna alltid som en del av ett helhetsprogram och kräver noggrann uppföljning. Vilken kombination av insatser som passar bäst avgörs tillsammans med vården utifrån flickans individuella behov.

Tips och råd till föräldrar – att stötta en dotter med ADHD

Att växa upp med ADHD kan vara utmanande, särskilt för flickor som ofta döljer sina svårigheter och kämpar i det tysta.

Som förälder kan du göra stor skillnad genom att skapa struktur, ge stöd i känslor och relationer och samarbeta med skolan.

Här kan du också läsa mer om adhd och relationer.