ADHD och graviditet

Behandling med ADHD-läkemedel under graviditet är otillräckligt studerat och erfarenheten är begränsad. Svenska studier visar att risken för fosterskador är låg, men en liten ökad risk för vissa neonatala komplikationer finns. Beslut om fortsatt medicinering tas alltid individuellt i samråd med läkare, där riskerna med medicinen vägs mot riskerna med obehandlad ADHD.

Kan jag ta ADHD-medicin när jag är gravid?

Kunskapsläget om ADHD-läkemedel under graviditet är begränsat, eftersom man av etiska skäl inte testar läkemedel på gravida.

Läkemedelsverket betonar att riskerna med obehandlad ADHD måste vägas mot riskerna med läkemedelsbehandling i varje enskilt fall.

Om du är gravid eller planerar att bli gravid ska du kontakta din läkare direkt för en individuell bedömning. Sluta aldrig med medicinen på egen hand utan att rådgöra med läkare.

För vissa kvinnor kan fortsatt medicinering vara nödvändig för psykiskt mående och funktionsförmåga – och ett abrupt avbrott kan i sig vara riskfyllt.

Olika ADHD-läkemedel och deras användning

I Sverige förskrivs flera typer av ADHD-läkemedel. De centralstimulerande medlen inkluderar Ritalin och Concerta (båda metylfenidat) samt Elvanse (lisdexamfetamin) och Attentin (dexamfetamin, godkänt för barn och ungdomar 6–17 år).

Strattera (atomoxetin) är ett icke-centralstimulerande alternativ som påverkar noradrenalin på ett annat sätt.

Intuniv (guanfacin) är ett blodtryckssänkande medel som också används vid ADHD. Valet av läkemedel beror på symtombild, biverkningar och individuellt behandlingssvar.

FASS riskklassificering för ADHD-läkemedel

FASS klassificerar läkemedel i riskkategorier för användning under graviditet. Det finns inga ADHD-läkemedel i kategori A (bevisad säkerhet) eller D (bevisad fosterskada).

Forskning om ADHD-medicin under graviditet

Svenska Medicinska födelseregistret och Läkartidningen 2018

I det svenska Medicinska födelseregistret återfanns totalt 220 barn som exponerats för metylfenidat under tidig graviditet. Fem av barnen hade en missbildningsdiagnos, att jämföra med fyra till fem förväntade.

Fyra av de fem hade hjärtmissbildning, men slutsatsen var att detta bör betraktas som ett slumpfynd tills mer data finns tillgängliga (Läkartidningen, 2018). Sammantaget bedömdes risken som låg.

Svensk studie 2017 (Reutfors et al.)

En svensk studie från 2017 omfattade över 900 000 barn och undersökte effekterna av ADHD-mediciner under graviditet.

Studien fann att behandling var associerad med viss ökad risk för sjuklighet hos spädbarn, särskilt störningar i centrala nervsystemet.

Totalt exponerades 1 591 barn (0,2 %) för ADHD-läkemedel under graviditeten. Riskökningen var dock liten och det är svårt att säkerställa om den berodde på medicinerna eller andra faktorer vanligare hos kvinnor med ADHD, som rökning eller stress (Reutfors, 2017).

Nordisk och amerikansk studie 2018 (Huybrechts et al.)

En studie med data från 2,6 miljoner barn i Norden och 1,8 miljoner i USA fann ingen generellt ökad risk för missbildningar vid exponering för ADHD-läkemedel.

Det noterades en möjlig liten riskökning för hjärtmissbildningar vid metylfenidat under första trimestern, men inte vid amfetaminpreparat (Huybrechts et al., 2018).

En klinisk specialist kommenterade att ny kunskap om metylfenidat innebär att man i de fall medicinering under graviditet bedöms nödvändig kan överväga att byta till amfetaminpreparat (LäkemedelsVärlden, 2017).

Det är viktigt att betona att det alltid finns en grundrisk på cirka 3 % för fosterskador oavsett medicinering, och att eventuella riskökningar ska ses mot denna bakgrund.

Risker och komplikationer för barnet

Forskning har identifierat vissa potentiella risker vid exponering för ADHD-mediciner under graviditet:

Riskökningarna är måttliga och ska ses i perspektivet av grundrisken. Till skillnad från exponering för vissa antidepressiva var andningsbesvär inte vanligare vid ADHD-medicinering.

Forskning om långtidseffekter hos exponerade barn saknas fortfarande, vilket är ett viktigt kunskapsgap.

Risken med obehandlad ADHD under graviditet

Obehandlad ADHD kan också utgöra risker för både den gravida kvinnan och fostret. Forskning visar att ADHD i sig inte ökar risken för medicinska komplikationer under graviditeten, men planerade kejsarsnitt är vanligare hos kvinnor med diagnosen (forskning.se, 2025).

Blivande mödrar med ofullständig ADHD-behandling har en benägenhet att vara mer risktagande – prenatalt och postnatalt.

Sämre följsamhet till mödravårdskontroller, svårighet att följa medicinska råd och rökning är vanligare hos personer med ADHD.

För vissa finns en ökad risk för missbruk eller återfall om medicineringen avbryts, vilket i sig är skadligt för fostret (Läkartidningen, 2018).

För kvinnor med svår ADHD-problematik eller risk för återfall i missbruk kan den totala riskbilden innebära att fortsatt medicinering är ett bättre alternativ än uppehåll.

Vad ska jag göra om jag blir gravid?

Om du blir gravid eller planerar att bli gravid ska du kontakta din läkare direkt. Sluta aldrig med medicinen på egen hand utan att rådgöra med läkare.

Din läkare kommer att bedöma ditt fall utifrån: svårighetsgraden av dina ADHD-symtom, hur du tidigare mått utan medicin, ditt psykiska mående, eventuell samsjuklighet och andra riskfaktorer.

För kvinnor med lindriga symtom kan icke-farmakologiska behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi, ökad struktur och stöd från omgivningen vara tillräckligt under graviditeten.

Det finns inget rätt eller fel svar som passar alla – varje situation kräver en personlig avvägning.

Sammanfattning av kunskapsläget

Kunskapsläget om ADHD-mediciner under graviditet är fortfarande begränsat och mer forskning behövs – framför allt om långtidseffekter hos exponerade barn.

Risken för fosterskador bedöms som låg, men små riskökningar för vissa neonatala komplikationer har identifierats. Dessa riskökningar är måttliga och måste vägas mot riskerna med obehandlad ADHD.

Individuell bedömning krävs alltid, eftersom både medicinering och avsaknad av medicinering kan innebära risker.

Om du är gravid eller planerar graviditet ska du söka professionell hjälp för att fatta det bästa beslutet för din och ditt barns hälsa.