ADHD och migrän

Författare Malin Karlsson | Faktagranskad
Senast uppdaterad: 15 juni 2026

Det finns ett tydligt samband mellan ADHD och migrän. Forskning visar att personer med ADHD löper betydligt högre risk att drabbas av migrän jämfört med befolkningen i stort, och kopplingen förklaras främst av delade genetiska och neurobiologiska faktorer – framför allt obalanser i signalsubstanserna dopamin och serotonin. Samtidigt kan typiska ADHD-symtom som stress, oregelbunden sömn, glömska kring mat och vätska samt sensorisk överkänslighet fungera som direkta triggers för migränattacker. Att förstå sambandet är viktigt för att kunna förebygga attacker och få rätt behandling för båda tillstånden.

Huvudvärk och migrän vid adhd

Hur vanligt är det att ha både ADHD och migrän?

Sambandet mellan ADHD och migrän är väldokumenterat i forskningen. Personer med ADHD har en betydligt högre risk att drabbas av migrän än personer utan diagnosen.

I en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet (Du Rietz, Brikell m.fl., 2021), som omfattade närmare 4,8 miljoner individer, var migrän en av flera fysiska sjukdomar som var överrepresenterade hos vuxna med ADHD. Studien visade dessutom att kopplingen till stor del förklaras av delade genetiska faktorer.

Bland barn med ADHD är mönstret ännu tydligare. I en studie av Arruda och medarbetare (2020) hade 26 procent av barnen med ADHD migrän, jämfört med cirka 10 procent bland barn utan diagnos. Migrän var alltså nästan tre gånger vanligare i gruppen med ADHD.

Samsjukligheten är särskilt vanlig hos kvinnor med ADHD, där hormonella faktorer som östrogensvängningar tros spela roll.

Det innebär att om du har ADHD är sannolikheten betydligt högre att du också upplever återkommande migränattacker.

Grupp Förekomst av migrän
Barn med ADHD Cirka 26 %
Barn utan ADHD Cirka 10 %
Vuxna med ADHD Cirka 28 % (Fasmer m.fl.)
Vuxna utan ADHD Cirka 19 %

Vad är sambandet mellan ADHD och migrän?

Förklaringen till varför ADHD och migrän ofta förekommer tillsammans är både genetisk och neurobiologisk.

Det handlar alltså inte om slump – det finns verkliga biologiska kopplingar mellan tillstånden.

Delade genetiska faktorer

Forskning från Karolinska Institutet, där bland andra Isabell Brikell och Ebba Du Rietz medverkat, visar att risken för migrän är förhöjd inte bara hos personen med ADHD utan även hos hens biologiska syskon.

Genom att jämföra helsyskon och halvsyskon kunde forskarna visa att samvariationen till stor del beror på delade genetiska faktorer snarare än miljö.

Det är alltså många olika genetiska varianter, inte en enda gen, som tillsammans ökar risken för båda tillstånden.

Samma typ av polygen sårbarhet ses även för depression, vilket kan förklara varför personer med både ADHD och migrän ofta har en högre psykisk belastning.

Obalans i dopamin och serotonin

Störningar i dopamin- och serotoninsystemen vid ADHD tros bidra till kopplingen. Dopamin är centralt för uppmärksamhet, motivation och belöning men spelar också roll i hur hjärnan bearbetar smärta.

Serotonin är i sin tur kopplat både till stämningsläge och till migränens uppkomst. När dessa signalsystem fungerar mindre stabilt ökar sårbarheten för båda tillstånden.

HPA-axeln och stressregleringen

Forskning pekar också på att hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln), som styr kroppens stressreaktion, kan vara involverad. När stressregleringen är sämre fungerande – något som är vanligt vid ADHD – ökar risken att stress utlöser migränattacker.

Boka kostnadsfri konsultation

Få svar på dina frågor om hur en privat utredning av ADHD, ADD eller autism går till – kostnadsfritt och utan förpliktelser.

Boka gratis konsultation

Hur kan ADHD-symtom utlösa eller förvärra migrän?

Utöver de biologiska sambanden kan vardagliga ADHD-symtom fungera som direkta triggers för migränattacker. Många av de klassiska migräntriggarna – stress, sömnbrist, oregelbundna måltider och vätskebrist – är samtidigt områden där personer med ADHD ofta har svårigheter.

Här är de vanligaste mekanismerna:

Symtom Förklaring
Vätskebrist Hyperfokus och tidsblindhet gör att man lätt glömmer att dricka vatten. Vätskebrist är en av de mest välkända migräntriggarna.
Sömnproblem Oregelbunden sömn, sen läggning och störd dygnsrytm är mycket vanligt vid ADHD och en stark utlösare av migrän.
Stress och känsloreglering Svårigheter att reglera stress och starka känslor förvärrar båda tillstånden och skapar lätt en ond cirkel.
Exekutiv dysfunktion Svårt att hålla rutiner kring mat, sömn och rörelse kan provocera migränattacker – särskilt vid uteblivna måltider.
Ljus- och ljudkänslighet Sensorisk överkänslighet vid ADHD överlappar med migränens egna symtom och kan göra både vardag och attacker mer påfrestande.
Skärm- och informationsbelastning Långa stunder framför skärmar utan pauser, ofta i kombination med koffein, kan trigga både huvudvärk och migrän.

Det är inte alltid tydligt vad som orsakar vad. ADHD och migrän interagerar med varandra, vilket gör att symtomen kan förstärka varandra över tid.

Om du har båda tillstånden är det viktigt att vara medveten om dessa kopplingar för att kunna förebygga attacker.

Migrän med eller utan aura – finns det skillnader vid ADHD?

Forskning tyder på att sambandet mellan ADHD och migrän är särskilt starkt vid migrän med aura, alltså migrän som föregås av syn- eller känselbortfall eller andra neurologiska symtom.

I en stor dansk studie (Hansen m.fl., 2018) med drygt 26 000 deltagare var migrän med visuella störningar tydligare kopplat till ADHD än migrän utan aura.

Liknande mönster har setts i barnstudier, där hög attackfrekvens också är associerad med högre risk för ADHD.

Det betyder inte att alla med ADHD och migrän har aura, men det kan vara en hjälp i att förstå sin egen migränbild och beskriva symtomen för vården.

Hur påverkar kombinationen livskvaliteten?

Att leva med både ADHD och migrän innebär ofta en dubbel belastning – både kognitivt och fysiskt. ADHD påverkar fokus, planering och energi i vardagen, medan migrän kan slå ut hela arbetsdagar eller helger.

Vuxna med båda tillstånden rapporterar generellt lägre livskvalitet och högre grad av psykisk ohälsa än de som bara har en av diagnoserna. Depression och ångest är vanliga samsjukligheter som ytterligare försvårar situationen.

Kombinationen kan påverka:

  • Förmågan att klara skola, studier och arbete
  • Möjligheten att hålla rutiner kring sömn, mat och motion
  • Relationer och socialt liv, särskilt under attackperioder
  • Självkänsla och upplevd kontroll över vardagen

Det är därför viktigt att få rätt stöd och behandling som tar hänsyn till båda tillstånden, snarare än att behandla dem helt separat.

Behandling och hantering när du har både ADHD och migrän

När du har både ADHD och migrän behöver behandlingen ta hänsyn till båda tillstånden. Det handlar både om läkemedel och om livsstilsfaktorer som påverkar hjärnans stabilitet.

Behandling Beskrivning
ADHD-medicinering Centralstimulerande läkemedel som metylfenidat påverkar dopaminsystemet. För vissa förbättras både fokus och migrän, medan andra kan uppleva huvudvärk som biverkan i början. Voxra (bupropion) används off-label vid ADHD och kan vara ett alternativ när stimulantia inte tolereras, men evidensen för migränförebyggande effekt är begränsad.
Akut migränbehandling Vanliga smärtstillande (paracetamol, ibuprofen, naproxen) eller triptaner används vid attacker. Informera alltid läkaren om båda diagnoserna för att undvika interaktioner.
Förebyggande migränbehandling Vid täta attacker (ungefär fyra dagar eller fler per månad) kan förebyggande läkemedel övervägas, till exempel betablockerare, vissa antidepressiva eller CGRP-hämmare.
Livsstilsrutiner Regelbunden sömn, måltider och vätskeintag minskar risken för attacker. Detta är särskilt viktigt vid ADHD, där rutiner ofta är en utmaning.
KBT och stresshantering Kognitiv beteendeterapi, avslappningsövningar och kroppskännedom rekommenderas som komplement vid migrän och kan även hjälpa vid ADHD-relaterad stress.
Vårdkontakt Lyft samsjukligheten med din läkare, vårdcentral eller NPF-mottagning för att få en sammanhållen behandlingsplan där båda tillstånden tas på allvar.

Praktiska tips i vardagen

Vid sidan av medicinsk behandling kan små förändringar i vardagen göra stor skillnad:

  • Sätt påminnelser för vatten och mat – använd telefon, klocka eller appar för att kompensera för tidsblindhet och hyperfokus.
  • Skapa en regelbunden sömnrutin – försök gå och lägga dig och stiga upp vid ungefär samma tid, även på helger.
  • Identifiera dina triggers – en migrändagbok där du noterar sömn, måltider, stress, hormonella förändringar och attacker kan ge värdefull information.
  • Planera in återhämtning – särskilt efter perioder av hög belastning, eftersom många migränattacker kommer just när stressen släpper.
  • Var försiktig med koffein och alkohol – båda kan trigga migrän och påverka sömnen negativt.

Undvik att själv experimentera med mediciner eller behandlingar. Både ADHD-medicin och migränbehandling kan ha biverkningar, och kombinationen kräver medicinskt kunnande. Rätt stöd kan göra stor skillnad för din vardag.

När bör du söka vård?

Det är klokt att kontakta vården om du eller ditt barn:

  • Har återkommande huvudvärk eller migrän som påverkar vardagen
  • Har fått ADHD-diagnos och upplever att huvudvärk eller migrän ökat eller förändrats
  • Får migrän mer än några gånger per månad eller om attackerna blir längre och svårare
  • Har symtom som domningar, talsvårigheter eller plötslig svår huvudvärk som skiljer sig från tidigare attacker – uppsök då vård akut
  • Upplever att kombinationen av ADHD och migrän påverkar humör, sömn eller arbete på ett sätt som känns svårt att hantera själv

Att lyfta båda tillstånden samtidigt med vårdgivaren ökar chanserna att få en behandlingsplan som faktiskt fungerar i din vardag.

Källor

  • The Lancet Psychiatry (Du Rietz, Brikell m.fl., 2021) – Mapping phenotypic and aetiological associations between ADHD and physical conditions in adulthood in Sweden: a genetically informed register study
  • BMC Neurology (Hansen m.fl., 2018) – Comorbidity of migraine with ADHD in adults (Danish Blood Donor Study)
  • Journal of Attention Disorders (Arruda m.fl., 2020) – ADHD is Comorbid to Migraine in Childhood: A Population-Based Study
  • Brain and Development / ScienceDirect (Salem m.fl., 2018) – Migraine and associated comorbidities are three times more frequent in children with ADHD and their mothers
  • Psychological Medicine (Pan m.fl., 2022) – Headache in ADHD as comorbidity and a side effect of medications: a systematic review and meta-analysis
  • Headache (Hsu m.fl., 2022) – Attention deficit hyperactivity disorder and risk of migraine: A nationwide longitudinal study
  • 1177.se – Migrän
  • Hjärnfonden – Migrän: symtom, behandling och forskning
  • Nationellt kliniskt kunskapsstöd / SKR – Riktlinje för migrän (2022)
  • Migraine Disorders / Association of Migraine Disorders – The Connection Between Migraine and ADHD

Vanliga frågor

Kan man få migrän som biverkning av ADHD-medicin?

Ja, huvudvärk är en av de vanligaste biverkningarna vid behandling med metylfenidat, atomoxetin och guanfacin, särskilt i början av behandlingen. För de flesta avtar besvären när kroppen vant sig vid medicinen. Om huvudvärken är svår eller liknar migränattacker bör du prata med din läkare om dosjustering eller alternativ behandling.

Kan migrän förvärra ADHD-symtom?

Ja. Återkommande migränattacker leder ofta till sömnbrist, trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket kan förstärka kärnsymtomen vid ADHD som ouppmärksamhet och exekutiv dysfunktion. Hos barn kan tät migrän även märkas som ökad irritabilitet och inlärningssvårigheter.

Finns det ett samband mellan ADHD, migrän och hormoner hos kvinnor?

Ja. Östrogen påverkar både dopamin- och serotoninsystemen, och svängningar i östrogen vid mens, graviditet och perimenopaus kan både utlösa migrän och förstärka ADHD-symtom. Många kvinnor märker att både migrän och koncentrationssvårigheter förvärras vissa faser av menscykeln.

Kan barn ha både ADHD och migrän?

Ja, det är relativt vanligt. Studier visar att omkring en fjärdedel av barn med ADHD också har migrän, jämfört med cirka 10 procent av barn utan ADHD. Migrän hos barn kan se annorlunda ut än hos vuxna och visa sig som magont, illamående eller plötslig trötthet, ibland kallat "abdominal migrän".

Hjälper ADHD-behandling mot migrän?

Det beror på individen. Eftersom både ADHD och migrän involverar dopaminsystemet kan vissa uppleva färre eller mildare migränattacker när ADHD behandlas, medan andra inte ser någon skillnad eller får mer huvudvärk i början. Effekten bör utvärderas tillsammans med behandlande läkare.

Är det farligt att ha både ADHD och migrän?

Att ha båda tillstånden är inte farligt i sig, men kombinationen ökar risken för psykisk ohälsa som depression och ångest och kan påverka livskvaliteten betydligt. Vid migrän med aura, särskilt hos unga kvinnor som röker eller använder p-piller, finns en något ökad risk för stroke, vilket är viktigt att diskutera med läkare.

Ta första steget mot en korrekt diagnos

Få kostnadsfri konsultation
  • 20 minuters vägledningssamtal
  • Via telefon eller video
  • Helt kostnadsfritt & utan krav