Studie: Feldiagnostisering mellan eips & autism

Många vuxna, särskilt kvinnor, som söker hjälp för känslomässig instabilitet får diagnosen Borderline (EIPS). Men en ny omfattande studie från mars 2026 visar att bakom diagnosen döljer sig ofta en oupptäckt autism. Att nysta upp dessa två berättelser är avgörande för att få rätt stöd och förståelse.

Medicinskt granskad Studie: British Journal of Clinical Psychology (Mars 2026)

Studie: ”The true me”

I mitt arbete som psykolog möter jag ofta personer som kämpat i åratal inom psykiatrin med diagnosen Borderline (EIPS), men som känner att något fundamentalt inte stämmer.

Denna färska studie av Iliffe-Lewis & Bacon (2026) sätter fingret på just detta: den diagnostiska förvirring som uppstår när autism och EIPS-personlighetssyndrom överlappar.

Sammanfattning om vad studien visar

• Diagnostisk överlappning: Studien bekräftar att drag som social ångest, svårigheter med känsloreglering och en känsla av att vara ”utanför” ofta tolkas som Borderline, när de i själva verket är en del av en autistisk profil.
• Lättnaden i rätt etikett: Deltagarna i studien vittnar om en enorm psykologisk lättnad när de slutligen får sin autismdiagnos. Det beskrivs som att äntligen hitta ”det sanna jaget” efter år av att ha känt sig felaktigt etiketterad och missförstådd av vården.
• Behovet av specifik kompetens: Forskarna understryker att vården måste bli bättre på att skilja mellan de två tillstånden, då bemötande och behandling (t.ex. DBT kontra anpassningar för autism) skiljer sig radikalt.

Läs mer i vår artikel om autism-symtom hos kvinnor där vi förklarar varför diagnosen ofta dröjer till vuxen ålder på grund av maskering.

Psykologens kommentar: ”Rätt diagnos är nyckeln till självkänsla”

Det här är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Att få fel diagnos som vuxen kan vara direkt skadligt för självbilden.

Om du har autism men behandlas för Borderline, fokuserar man ofta på att ”reglera bort” beteenden som i själva verket är medfödda sätt att fungera och bearbeta intryck.

Den här studien bekräftar det vi ser kliniskt: att en autismdiagnos ofta fungerar som den saknade pusselbiten.

När vi gör en autismutredning för vuxna här på Familjepsykiatri är vi extremt noggranna med denna differentiering, särskilt när det finns en frågeställning kring samsjuklighet mellan autism och borderline (EIPS).

Att förstå att dina svårigheter handlar om en neurobiologisk profil, och inte en personlighetsstörning, är ofta det första steget mot att sluta kämpa mot sig själv.

Karin Svensson | Leg. Psykolog på Familjepsykiatri

3 viktiga insikter från studien

Baserat på den nya studien och vår erfarenhet, här är några områden där skillnaden ofta blir tydlig:

1. Sensorisk överbelastning: Blir du utmattad eller ”instabil” av ljud, ljus eller starka dofter? Det är en tydlig indikation på autism som sällan finns vid en ren EIPS-diagnos.
2. Social trötthet kontra separationsångest: Vid EIPS handlar känslostormar ofta om rädsla för att bli lämnad. Vid autism handlar de oftare om att vara socialt dränerad eller att oväntade förändringar sker i rutiner.
3. Behovet av återhämtning: Behöver du dra dig undan i total ensamhet för att fungera igen? Detta är ofta ett tecken på att hjärnan behöver vila från intryck, snarare än ett uttryck för social isolering.

Här kan du läsa mer om just maskering vid adhd och autism.

Källor till studie: Iliffe-Lewis, R., & Bacon, A.M. (2026). ’The true me’: Unravelling the dual narrative of borderline personality disorder and autistic spectrum disorder. British Journal of Clinical Psychology.