Atypisk autism

Författare Malin Karlsson | Faktagranskad
Senast uppdaterad: 5 november 2026

Atypisk autism (ICD-10-kod F84.1) är en autismdiagnos som ställs när svårigheterna är tydliga och påverkar vardagen, men inte uppfyller alla kriterier för autism i barndomen. Antingen har svårigheterna blivit tydliga först vid eller efter tre års ålder, eller så finns de bara inom ett eller två av autismens tre kärnområden. Sedan DSM-5 (2013) och ICD-11 ingår det som tidigare kallades atypisk autism i den samlade diagnosen autism. En tidigare ställd diagnos gäller fortfarande och ger samma rätt till stöd.

Vad är atypisk autism?

Vad är atypisk autism?

Atypisk autism är en diagnos inom autismspektrumet i diagnosmanualen ICD-10, Världshälsoorganisationens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem.

Diagnosen har koden F84.1 och används när en person har tydliga autistiska svårigheter som påverkar vardagen, men inte uppfyller alla kriterier för autism (WHO, 1993).

Kriterierna uppfylls inte fullt ut av två möjliga skäl:

  • Svårigheterna har blivit tydliga först vid eller efter tre års ålder.
  • Svårigheterna finns inom ett eller två, men inte alla tre, av kärnområdena socialt samspel, kommunikation samt begränsade och repetitiva beteenden.

Atypisk autism kallas också autismliknande tillstånd, vilket är det begrepp som används i bland annat LSS. Diagnosen motsvarar i stort den äldre amerikanska diagnosen genomgripande störning i utvecklingen UNS (utan närmare specifikation), på engelska PDD-NOS, i diagnosmanualen DSM-IV.

Atypisk autism betyder inte lindrig autism. Ordet atypisk beskriver att symtombilden inte följer den typiska mallen, inte hur stora svårigheterna är.

En person med atypisk autism kan ha lika stora eller större svårigheter i vardagen än en person med diagnosen autism. ICD-10 beskriver till och med att diagnosen ofta ställs hos personer med omfattande intellektuella eller språkliga svårigheter (WHO, 1993).

Diagnoskriterier för atypisk autism i ICD-10

Enligt ICD-10 ställs diagnosen atypisk autism när utvecklingen avviker på ett sätt som liknar autism men inte uppfyller alla kriterier för autism i barndomen (F84.0).

I Sverige finns kriterierna i Socialstyrelsens svenska översättning av de diagnostiska forskningskriterierna för genomgripande utvecklingsstörningar (Socialstyrelsen, KSH97).

Kriterierna i klartext:

  1. Avvikande eller försenad utveckling blir tydlig vid eller efter tre års ålder.
  2. Det finns kvalitativa avvikelser inom ett eller två av de tre kärnområdena: ömsesidigt socialt samspel, kommunikation samt begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden och intressen.
  3. Kriterierna för autism i barndomen är inte uppfyllda.

Kvalitativa avvikelser betyder att förmågan fungerar på ett annorlunda sätt, inte bara att den är svagare. Ett exempel är ett barn som pratar flytande men inte förstår turordning i ett samtal.

ICD-10 delar in atypisk autism i tre undertyper. Uppdelningen med en femte siffra gjordes främst av forskningsskäl, och i vardaglig vård används ofta enbart koden F84.1:

Kod Undertyp Innebörd
F84.10 Atypisk debutålder Svårigheterna finns inom alla tre kärnområdena, men blev tydliga först vid eller efter tre års ålder
F84.11 Atypisk symtomatologi Svårigheterna märktes före tre års ålder, men kriterierna för alla tre kärnområdena är inte helt uppfyllda
F84.12 Atypisk i båda avseendena Svårigheterna märktes sent och kriterierna för alla tre kärnområdena är inte helt uppfyllda

ICD-10 beskriver att atypisk autism ofta förekommer tillsammans med psykisk utvecklingsstörning eller svår impressiv språkstörning (WHO, 1993).

Psykisk utvecklingsstörning, som i dag oftare kallas intellektuell funktionsnedsättning, innebär en nedsatt förmåga att tänka abstrakt och lösa problem. Impressiv språkstörning innebär svårigheter att förstå tal och språk.

Atypisk autism hör till gruppen genomgripande utvecklingsstörningar (F84) i ICD-10. Gruppen omfattar även autism i barndomen och Aspergers syndrom.

Ordet genomgripande betyder att svårigheterna påverkar många delar av livet.

Hur vanligt är autism?

Det finns ingen aktuell svensk statistik för just atypisk autism, eftersom diagnoserna inom autismspektrumet i dag oftast redovisas tillsammans.

Socialstyrelsens kartläggning visar att drygt 155 000 personer i åldern 2–64 år hade en autismdiagnos år 2023, vilket motsvarar omkring två procent av befolkningen (Socialstyrelsen, 2024).

Förekomsten var högst bland unga vuxna 18–24 år, där nästan fem procent av männen och fyra procent av kvinnorna hade diagnosen.

Omkring 40 procent av alla med en autismdiagnos var kvinnor (Socialstyrelsen, 2024).

Antalet diagnoser har ökat kraftigt det senaste decenniet, särskilt bland flickor. En förklaring är ökad kunskap om att autism kan se annorlunda ut hos flickor, vilket är särskilt relevant för atypiska symtombilder.

Vad orsakar atypisk autism?

Atypisk autism har samma orsaker som andra former av autism. Autism är en medfödd skillnad i hur hjärnan utvecklas och bearbetar information, och den beror inte på uppfostran eller på något föräldrarna har gjort (Lord m.fl., 2020).

Ärftligheten är hög. En stor svensk registerstudie uppskattade att omkring 80 procent av variationen i risk för autism förklaras av genetiska faktorer (Sandin m.fl., 2017).

Resten förklaras av miljöfaktorer, främst under graviditet och tidig utveckling.

Vaccin orsakar inte autism. En dansk studie med över 650 000 barn fann ingen ökad risk för autism efter MPR-vaccination (Hviid m.fl., 2019).

Symtom vid atypisk autism

Symtomen vid atypisk autism finns inom samma områden som vid autism: socialt samspel och kommunikation, begränsade och repetitiva beteenden samt sensorisk känslighet.

Men bilden varierar mycket mellan individer, eftersom diagnosen just omfattar personer som inte passar in i den typiska mallen.

Symtom Exempel Vetenskaplig referens
Svårigheter i socialt samspel Svårt att förstå andras tankar och känslor, att få och behålla vänner eller att veta hur man ska bete sig i grupp (Lord m.fl., 2020)
Avvikande kommunikation Tolkar ord bokstavligt, missar ironi, har svårt med ögonkontakt, mimik och kroppsspråk (Lord m.fl., 2020)
Begränsade intressen Mycket starkt och smalt intresse, till exempel tåg, siffror eller ett visst spel (WHO, 1993)
Repetitiva beteenden och rutinbundenhet Behöver samma rutiner varje dag, blir mycket stressad av oväntade förändringar, upprepar rörelser eller ord (WHO, 1993)
Sensorisk överkänslighet Störs kraftigt av ljud, ljus, dofter eller vissa klädmaterial (Robertson, Baron-Cohen, 2017)
Sensorisk underkänslighet Reagerar svagt på smärta, kyla eller hunger (Robertson, Baron-Cohen, 2017)

Tidiga tecken hos små barn

Hos små barn kan autistiska svårigheter märkas på flera sätt. Vid atypisk autism är tecknen ofta mindre tydliga eller syns bara inom vissa områden (1177, 2025):

  • Språket utvecklas sent eller används på ett annorlunda sätt.
  • Barnet visar litet intresse för andra barn och leker gärna själv.
  • Barnet har svårt att förstå rollekar, till exempel mamma-pappa-barn.
  • Barnet reagerar starkt på förändringar eller på ljud, ljus och beröring.

Tecken i skolåldern

Hos vissa barn blir svårigheterna tydliga först i skolåldern. Kraven på flexibilitet, självständighet och socialt samspel ökar då, och strategier som fungerade i förskolan räcker inte längre till.

Hos barn kan atypisk autism märkas genom att barnet leker ensamt eller styr leken hårt, får utbrott vid ändrade planer eller har svårt med raster och grupparbeten.

Och vissa barn håller ihop under skoldagen men blir helt utmattade när de kommer hem.

Atypisk autism hos vuxna

Många med atypisk autism får diagnosen först i vuxen ålder. Ofta har personen haft svårigheter i arbete, relationer eller med energi och stress i många år innan någon kopplat dem till autism.

Eftersom symtombilden är atypisk har svårigheterna lätt förbisetts i barndomen.

Många vuxna med autism beskriver att de kamouflerar sina svårigheter, det vill säga härmar andras beteende och döljer sina egna reaktioner för att smälta in (Hull m.fl., 2017).

Kamouflering har särskilt uppmärksammats hos kvinnor med autismdiagnos. Det kan innebära att kvinnor får sin diagnos senare i livet, vilket bland annat kan leda till autistisk utbrändhet.

Symtom hos vuxna Exempel Vetenskaplig referens
Social utmattning Behöver lång återhämtning efter möten, fester eller arbetsdagar med mycket samtal (Hull m.fl., 2017)
Svårt med oskrivna regler Förstår inte varför kollegor blir sårade, missar underförstådda förväntningar på jobbet (Lord m.fl., 2020)
Stress vid förändring Blir mycket påverkad av omorganisationer, flytt eller ändrade scheman (Lord m.fl., 2020)
Sensorisk belastning Öppna kontorslandskap, kollektivtrafik och butiker tar mycket energi (Robertson, Baron-Cohen, 2017)

Begreppet högfungerande atypisk autism kan vara missvisande. Ordet beskriver ofta att personen klarar skola eller arbete utåt, men döljer hur mycket kraft det kostar att kompensera.

I forskningen beskriver autistiska vuxna att kamouflering över tid leder till utmattning, stress och ångest, och att den kan påverka bilden av vem man själv är (Hull m.fl., 2017).

Samsjuklighet

Samsjuklighet, det vill säga att ha flera diagnoser samtidigt, är vanlig. En stor sammanställning av 96 studier visade att ungefär 28 procent av autistiska personer har adhd, 20 procent ett ångestsyndrom och 11 procent en depression. Det är betydligt högre än i övriga befolkningen (Lai m.fl., 2019).

Socialstyrelsens kartläggning visar också att depression och ångestsyndrom ofta diagnostiseras innan autismdiagnosen ställs (Socialstyrelsen, 2024). Det är vanligt att vuxna först söker vård för psykisk ohälsa och att autismen upptäcks senare.

Atypisk autism, Aspergers syndrom och autism: vad är skillnaden?

Skillnaden mellan de tre ICD-10-diagnoserna handlar om vilka kriterier som uppfylls, inte om hur stora svårigheterna är.

Diagnos ICD-10-kod Kännetecken
Autism i barndomen F84.0 Svårigheter inom alla tre kärnområdena, tydliga före tre års ålder
Aspergers syndrom F84.5 Svårigheter i socialt samspel och begränsade, repetitiva beteenden, men ingen försening av språk eller kognitiv utveckling
Atypisk autism F84.1 Kriterierna uppfylls bara delvis, eller svårigheterna blev tydliga först vid eller efter tre års ålder

Kognitiv utveckling betyder förmågan att tänka, lära och lösa problem. En person med Aspergers syndrom har alltså utvecklat tal och intellektuell förmåga i normal takt, medan en person med atypisk autism kan ha både språkliga och intellektuella svårigheter.

Alla tre diagnoserna räknas till autismspektrumtillstånd (AST), som ibland även kallas autismspektrumstörning. Ordet spektrum betyder att autism kan se ut på många olika sätt.

Atypisk autism eller autistiska drag?

Atypisk autism är en fastställd diagnos. Autistiska drag är däremot en beskrivning som ibland används i utredningar när en person har vissa autistiska egenskaper, men inte i den utsträckning som krävs för en diagnos.

Skillnaden har praktisk betydelse. Autism och autismliknande tillstånd ger tillhörighet till LSS personkrets 1, medan enbart autistiska drag inte gör det (Göteborgs stad, 2024).

Om du är osäker på vad en utredning har kommit fram till kan du be utredningsteamet förklara vilken diagnos som faktiskt ställts.

Finns diagnosen atypisk autism kvar i dag?

Nej, inte i de nyaste diagnosmanualerna. DSM-5, den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen från 2013, slog ihop autism, Aspergers syndrom och genomgripande störning i utvecklingen UNS till en samlad diagnos: autism, i svensk översättning även kallad autismspektrumtillstånd (American Psychiatric Association, 2013).

För diagnosen autism enligt DSM-5 krävs två kärnområden i stället för tre:

  • Bestående svårigheter i social kommunikation och socialt samspel.
  • Begränsade, repetitiva beteenden, intressen eller aktiviteter. Hit räknas nu också sensorisk över- eller underkänslighet.

I DSM-5 bedöms autism i tre svårighetsgrader utifrån hur mycket stöd personen behöver:

  • Nivå 1: behöver stöd
  • Nivå 2: behöver omfattande stöd
  • Nivå 3: behöver mycket omfattande stöd

För autism nivå 1 (högfungerande autism) krävs bestående svårigheter i social kommunikation och samspel samt begränsade, repetitiva beteenden, men personen klarar mycket på egen hand med rätt stöd.

Här förklarar vi mer om de olika svårighetsgraderna inom autism.

Får alla med atypisk autism diagnosen autism i dag?

Många men inte alla. Den som tidigare skulle ha fått diagnosen atypisk autism får i regel diagnosen autism i dag, förutsatt att svårigheterna finns inom båda DSM-5:s kärnområden.

Forskning visar dock att en del barn med den äldre diagnosen haft sociala och kommunikativa svårigheter men inga tydliga begränsade eller repetitiva beteenden (Mandy m.fl., 2011).

De uppfyller då inte kriterierna för autism enligt DSM-5. För den gruppen infördes diagnosen social (pragmatisk) kommunikationsstörning.

DSM-5 anger samtidigt att personer med en väletablerad äldre diagnos ska ges diagnosen autism (American Psychiatric Association, 2013). Ingen förlorar alltså sin diagnos bara för att manualen har ändrats.

Autism i ICD-11

ICD-11 har gjort samma sammanslagning och ersätter de gamla undertyperna med en samlad autismdiagnos med koden 6A02.

Tregränsen är borttagen. ICD-11 beskriver i stället att svårigheterna börjar under utvecklingsperioden, men att de kanske inte syns fullt ut förrän de sociala kraven blir större än personens förmåga (WHO, ICD-11).

Det är just det mönster som tidigare kunde ge diagnosen atypisk autism.

I stället för undertyper beskriver ICD-11 den intellektuella förmågan och språket:

ICD-11-kod Intellektuell förmåga Funktionellt språk
6A02.0 Ingen intellektuell funktionsnedsättning Lätt eller ingen nedsättning
6A02.1 Intellektuell funktionsnedsättning Lätt eller ingen nedsättning
6A02.2 Ingen intellektuell funktionsnedsättning Nedsatt
6A02.3 Intellektuell funktionsnedsättning Nedsatt
6A02.5 Intellektuell funktionsnedsättning Saknas

Vad gäller i Sverige?

Svenska utredare använder i dag ofta DSM-5-kriterierna. I svensk vård och statistik används fortfarande ICD-10.

Förvaltningen av de hälsorelaterade klassifikationerna flyttades den 1 juni 2026 från Socialstyrelsen till E-hälsomyndigheten. Målet är att ICD-11 ska användas i Socialstyrelsens hälsodataregister från och med 1 januari 2028 (Socialstyrelsen, 2026).

En äldre diagnos som atypisk autism gäller fortfarande. Diagnosen behöver inte göras om och ger samma rätt till stöd som en diagnos enligt de nya manualerna.

Utredning och diagnos

Det enda sättet att veta om du har autism är en autismutredning. Utredningen görs av ett team med läkare och psykolog, och ibland även arbetsterapeut, logoped eller specialpedagog.

Utredningen kartlägger:

  • utvecklingshistorik, ofta genom intervju med föräldrar eller någon som känt dig som barn
  • nuvarande svårigheter i vardag, skola eller arbete
  • kognitiva förmågor genom psykologiska test
  • samsjuklighet, till exempel adhd, ångest eller depression

När det gäller barn får ofta personal i förskolan eller skolan beskriva hur barnet fungerar där. Föräldrar är alltid delaktiga i barnets utredning (1177, 2025).

Vart vänder man sig?

Barn under sex år kan vända sig till BVC. Äldre barn och unga kan vända sig till vårdcentralen, elevhälsan, en barnläkarmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Utredningen görs sedan ofta på BUP, habiliteringen eller en barnläkarmottagning (1177, 2025).

Vuxna vänder sig i första hand till vårdcentralen, som gör en första bedömning och vid behov skriver remiss till en specialiserad mottagning, oftast inom vuxenpsykiatrin. Vägen in kan skilja sig mellan regioner.

Självtester på nätet, exempelvis Familjepsykiatris autism-test kan ge en fingervisning. Men ett självtest kan aldrig ersätta en utredning, eftersom testet inte väger in utvecklingshistorik eller andra förklaringar till svårigheterna.

Andra förklaringar som utredningen behöver utesluta

Eftersom atypisk autism inte följer den typiska mallen är det särskilt viktigt att utredningen prövar andra förklaringar till svårigheterna. Flera tillstånd kan likna eller förekomma tillsammans med autism:

Tillstånd Likhet med autism Viktig skillnad
Adhd Sociala svårigheter, svårt att anpassa sig i grupp De sociala svårigheterna beror främst på impulsivitet och uppmärksamhet, inte på att förstå sociala signaler
Språkstörning Svårt att förstå och använda språk Ofta gott socialt intresse och god förmåga att kommunicera med gester och mimik
Social ångest Undviker sociala situationer Personen förstår oftast de sociala reglerna men är rädd för att bli bedömd
Intellektuell funktionsnedsättning Försenad utveckling, svårt med socialt samspel De sociala svårigheterna motsvarar den allmänna utvecklingsnivån
Trauma och anknytningssvårigheter Tillbakadragenhet, svårt med relationer Svårigheterna hänger ihop med omsorgssituationen och kan förbättras när den blir trygg

Stöd i skolan och rätt till LSS

Atypisk autism är en funktionsnedsättning och inte en sjukdom. Autism går inte att bota, men rätt stöd och anpassningar minskar svårigheterna i vardagen. Diagnosen ger samma rätt till stöd som andra autismdiagnoser.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism betonar vikten av att upptäcka autism tidigt och att ge insatser tidigt, även innan en eventuell diagnos är ställd (Socialstyrelsen, 2024).

Stöd Exempel Referens
Extra anpassningar i skolan Visuellt schema, tydliga instruktioner, lugn arbetsplats, hörselkåpor (Skollagen, 2010)
Särskilt stöd i skolan Åtgärdsprogram, resursperson, anpassad studiegång eller mindre undervisningsgrupp (Skollagen, 2010)
Habilitering Psykoedukation (kunskap om den egna diagnosen), samtalsstöd, föräldrautbildning, hjälpmedel (Lord m.fl., 2020)
Insatser enligt LSS Kontaktperson, ledsagarservice, korttidsvistelse, boende med särskild service (LSS, 1993)

Extra anpassningar och särskilt stöd

Extra anpassningar ges av lärare inom den vanliga undervisningen, utan formellt beslut. Särskilt stöd är mer omfattande och varaktigt, kräver en utredning från skolan och dokumenteras i ett åtgärdsprogram som rektorn beslutar om (Skolverket, 2022).

Ett beslut om åtgärdsprogram går att överklaga. Som förälder har du rätt att vara delaktig när åtgärdsprogrammet tas fram.

LSS och personkrets 1

Personer med autism eller autismliknande tillstånd ingår i LSS personkrets 1, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993). Atypisk autism räknas därför in.

Men för att få en insats måste du också ha behov av den, och kommunen gör en individuell bedömning. Personkrets 1 ger även möjlighet att söka daglig verksamhet för den som är i yrkesverksam ålder och varken arbetar eller studerar.

Den som har beviljats en LSS-insats kan också begära en individuell plan som samordnar stödet.

Ekonomiskt stöd till föräldrar

Föräldrar till barn med autism kan ansöka om omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan om barnet behöver mer omsorg och tillsyn än andra barn i samma ålder. Det är vanligt att familjer till barn med autism får bidraget.

Året då barnet får sin diagnos har ungefär hälften av barnen minst en förälder med omvårdnadsbidrag (Försäkringskassan, 2025).

Råd till föräldrar och anhöriga

Att få veta att ens barn eller närstående har atypisk autism kan väcka många känslor, från lättnad till oro och sorg. Alla reaktioner är normala. Diagnosen förändrar inte vem personen är, men den kan ge en förklaring och en väg till rätt stöd.

Några strategier som ofta hjälper i vardagen:

  • Gör dagen förutsägbar. Visuella scheman och förvarningar inför förändringar minskar stress.
  • Var konkret. Säg exakt vad du menar och undvik ironi eller vaga instruktioner.
  • Anpassa miljön. Minska ljud, ljus och andra intryck som belastar.
  • Planera för återhämtning. Ge tid för vila efter skola, arbete och sociala aktiviteter.
  • Bygg på intressen. Starka intressen kan vara en källa till glädje, motivation och lärande.
  • Ta hand om dig själv. Föräldrautbildning och anhöriggrupper via habiliteringen kan ge både kunskap och avlastning.

Vänd dig till vården om du märker tecken på ångest, nedstämdhet eller utmattning. Psykisk ohälsa är vanligt vid autism och går att behandla, men den behöver ofta upptäckas aktivt.

Källor

  • 1177.se – Autism (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), 2025.
  • American Psychiatric Association – American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).
  • Försäkringskassan – Socialförsäkringen för personer med adhd och autism. Korta analyser 2025:4.
  • Göteborgs stad – Metodstöd personkrets 1, Förvaltningen för funktionsstöd.
  • Journal of Autism and Developmental Disorders – Hull, L., Petrides, K. V., Allison, C. m.fl. (2017). ”Putting on my best normal”: Social camouflaging in adults with autism spectrum conditions.
  • Annals of Internal Medicine – Hviid, A., Hansen, J. V., Frisch, M., Melbye, M. (2019). Measles, mumps, rubella vaccination and autism: a nationwide cohort study.
  • The Lancet Psychiatry – Lai, M.-C., Kassee, C., Besney, R. m.fl. (2019). Prevalence of co-occurring mental health diagnoses in the autism population: a systematic review and meta-analysis.
  • Nature Reviews Disease Primers – Lord, C., Brugha, T. S., Charman, T. m.fl. (2020). Autism spectrum disorder.
  • Autism Research – Mandy, W., Charman, T., Gilmour, J., Skuse, D. (2011). Toward specifying pervasive developmental disorder – not otherwise specified.
  • Svensk författningssamling – Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
  • Nature Reviews Neuroscience – Robertson, C. E., Baron-Cohen, S. (2017). Sensory perception in autism.
  • JAMA – Sandin, S., Lichtenstein, P., Kuja-Halkola, R. m.fl. (2017). The heritability of autism spectrum disorder.
  • Svensk författningssamling – Skollag (2010:800), 3 kap.
  • Skolverket – Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (SKOLFS 2022:334).
  • Socialstyrelsen – Socialstyrelsen (1997). Diagnostiska kriterier för genomgripande utvecklingsstörningar, KSH97 (F84).
  • Socialstyrelsen – Socialstyrelsen (2024). Autism – förekomst och samsjuklighet. Artikelnummer 2024-11-9353.
  • Socialstyrelsen – Kraftig ökning av autism bland flickor (pressmeddelande, 2024).
  • Socialstyrelsen – Socialstyrelsen (2026). Övergång från ICD-10 till ICD-11.
  • World Health Organization – WHO (1993). The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders: Diagnostic Criteria for Research.
  • World Health Organization – ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics: 6A02 Autism spectrum disorder.

Vanliga frågor

Kan atypisk autism växa bort?

Nej, autism är en bestående funktionsnedsättning. Men svårigheterna kan förändras över tid. Med stöd, mognad och anpassade miljöer klarar många vardagen betydligt bättre som vuxna, samtidigt som nya krav i livet kan göra svårigheterna tydligare igen.

Finns det medicin mot atypisk autism?

Det finns ingen medicin som behandlar själva autismen. Däremot kan läkemedel hjälpa mot samtidiga tillstånd som adhd, ångest, depression eller sömnsvårigheter. Grunden i behandlingen är anpassningar, kunskap om diagnosen och stöd i vardagen.

Hur berättar jag för mitt barn om diagnosen?

Anpassa samtalet efter barnets ålder och mognad, och börja gärna med barnets styrkor. Förklara att hjärnan fungerar på ett eget sätt och att det finns saker som gör vardagen lättare. Habiliteringen erbjuder ofta stöd och material för just det här samtalet.

Måste jag berätta om min diagnos för arbetsgivaren?

Nej, du har ingen skyldighet att berätta om en diagnos för din arbetsgivare. Men om du berättar blir det lättare att få anpassningar, till exempel en lugnare arbetsplats, skriftliga instruktioner eller tydligare planering. Du väljer själv hur mycket du vill dela.

Kan vuxna med atypisk autism få habilitering?

Ja, i många regioner finns vuxenhabilitering som erbjuder bland annat diagnoskurser, samtalsstöd och hjälp med strategier för vardagen. Utbudet och vägen in varierar mellan regioner, så fråga din vårdcentral eller psykiatrimottagning hur det fungerar där du bor.

Ett första samtal kan göra nästa steg enklare

Få kostnadsfri konsultation
  • 20 minuters vägledningssamtal
  • Via telefon eller video
  • Helt kostnadsfritt & utan krav