ADHD och bipolär sjukdom

ADHD och bipolär sjukdom kan förekomma samtidigt som samsjuklighet hos samma person. Forskning visar att mellan 10–20 % av personer med bipolär sjukdom också har ADHD. Tillstånden har både överlappande symtom och avgörande skillnader. ADHD är ett livslångt neuroutvecklingstillstånd medan bipolär sjukdom är en affektiv sjukdom som kommer i episoder.

Samsjuklighet mellan ADHD och bipolär sjukdom

Samsjuklighet innebär att en person har två eller flera diagnoser samtidigt. När det gäller ADHD och bipolär sjukdom är dubbeldiagnos vanligare än man tidigare trott.

Studier visar att mellan 10–20 % av personer med bipolär sjukdom också uppfyller kriterierna för ADHD (Nierenberg et al., 2005). En svensk studie baserad på det nationella kvalitetsregistret

Bipolär uppskattar samsjukligheten till 16 % bland vuxna med bipolär sjukdom (Läkartidningen, 2017).

Forskning visar också att personer med ADHD har ökad risk att utveckla bipolär sjukdom jämfört med befolkningen i övrigt.

En studie uppskattade att upp till 20 % av vuxna med ADHD också hade bipolär sjukdom (Kessler et al., 2006).

Internationella studier finner samstämmigt att bipolära tillstånd förekommer i högre utsträckning hos vuxna med ADHD än i normalbefolkningen (Alma Psykiatri, 2026).

Samsjukligheten gör både diagnostisering och behandling mer komplex.

De överlappande symtomen kan göra det svårt att avgöra vilket tillstånd som orsakar vilka svårigheter, vilket kräver noggrann utredning av en specialist med erfarenhet av båda tillstånden.

Vid dubbeldiagnos är det viktigt att båda tillstånden behandlas. Att enbart behandla det ena kan leda till att symtomen från det andra förvärras eller blir mer påtagliga.

Vad är skillnaden mellan ADHD och bipolär sjukdom?

Den grundläggande skillnaden ligger i tillståndets natur och hur symtomen visar sig över tid.

ADHD är ett neuroutvecklingstillstånd som finns från barndomen och ger konstanta svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet.

Symtomen är relativt stabila från dag till dag, även om de kan variera i intensitet beroende på situation och stress.

Bipolär sjukdom är en affektiv sjukdom som kännetecknas av episoder av förhöjt stämningsläge (mani eller hypomani) och episoder av depression. Mellan episoderna kan personen må relativt bra. Det finns två huvudtyper:

• Bipolär typ 1: Karaktäriseras av tydliga maniska episoder som varar minst en vecka och ofta kräver sjukhusvård. Personen kan ha förhöjd självkänsla, minskat sömnbehov, talträngdhet och riskfyllt beteende.
• Bipolär typ 2: Kännetecknas av hypomaniska episoder (mildare än mani) och depressiva episoder. Hypomanin varar minst fyra dagar men orsakar inte lika allvarlig funktionsnedsättning som mani. Forskning visar att ADHD-läkemedel är dubbelt så vanliga i typ 2-gruppen jämfört med typ 1 (Läkartidningen, 2017).

Skillnaderna visar sig tydligast i symtomens mönster över tid:

Överlappande symtom och likheter

Flera symtom kan förekomma vid både ADHD och bipolär sjukdom, vilket kan försvåra diagnostisering. Dessa överlappande symtom inkluderar:

• Koncentrationssvårigheter: Både ADHD och bipolär sjukdom kan ge problem med att fokusera och slutföra uppgifter. Vid ADHD är detta konstant, medan det vid bipolär sjukdom ofta förvärras under depressiva eller maniska episoder. Här kan du läsa mer om adhd och depression.
• Impulsivitet: Genomgående svårigheter att tänka innan man agerar vid ADHD; vid bipolär sjukdom uppträder impulsiviteten främst under maniska eller hypomaniska episoder.
• Rastlöshet: ADHD-symtom inkluderar ofta fysisk rastlöshet. Vid hypomani eller mani upplevs också ökad rastlöshet och aktivitetsnivå.
• Talträngdhet: Både ADHD och maniska episoder kan leda till överdriven pratsamhet och svårighet att låta andra komma till tals.
• Överdrivet många projekt samtidigt: Vid ADHD startas många projekt utan att slutföras pga koncentrationssvårigheter; under mani eller hypomani startas projekten pga ökad energi och grandiositet.

Dessa likheter i symtombild gör att personer med ADHD ibland felaktigt diagnostiseras med bipolär sjukdom, och vice versa. Liknande diagnostiska utmaningar finns även vid ADHD och EIPS (borderline), där överlappande symtom som impulsivitet och svårigheter med känsloreglering kräver särskild klinisk erfarenhet.

ADHD och bipolär typ 2

Bipolär typ 2 och ADHD förekommer särskilt ofta tillsammans. Bipolär typ 2 kan vara svårare att upptäcka, eftersom hypomaniska episoder kan misstas för ”goda dagar” eller perioder av ökad produktivitet.

En person med både ADHD och bipolär typ 2 kan uppleva:

• Konstanta ADHD-symtom som grund
• Perioder av hypomani där energi och impulsivitet ökar ytterligare
• Depressiva episoder där ADHD-symtomen kan förvärras eller döljas av depression

Skillnaden mellan bipolär typ 1 och 2 är relevant: vid typ 2 är de hypomaniska episoderna mildare och orsakar inte lika allvarlig funktionsnedsättning.

Tillståndet kan därför förbli odiagnostiserat längre, särskilt om ADHD-symtomen dominerar bilden. Forskning visar att ADHD-läkemedel är vanligare bland patienter med bipolär typ 2 – troligen för att ADHD-samsjukligheten är mer framträdande i denna grupp (Läkartidningen, 2017).

Diagnos vid dubbeldiagnos

Att få rätt diagnos när både ADHD och bipolär sjukdom misstänks kräver en grundlig och strukturerad utredning. Processen innefattar:

• Anamnestagning: Detaljerad genomgång av symtomhistorik från barndomen och framåt. ADHD-symtom måste ha funnits sedan barndomen, medan bipolära episoder ofta debuterar i tonåren eller vuxen ålder.
• Stämningskartläggning: Identifiering av episodiska förändringar i energi, sömnbehov, aktivitetsnivå och stämningsläge som tyder på bipolär sjukdom.
• Intervjuer med närstående: Anhöriga kan ge värdefull information om både konstanta ADHD-symtom och episodiska förändringar.
• Skattningsskalor: Strukturerade frågeformulär för både ADHD och bipolär sjukdom.

Dubbeldiagnos ställs endast när personen uppfyller de fullständiga diagnostiska kriterierna för båda tillstånden separat. Utredningen bör göras av en specialist – ofta en psykiater – med erfarenhet av båda diagnoserna.

Det är viktigt att inte förväxla ADHD-symtom med hypomani eller vice versa, vilket kräver erfarenhet och noggrannhet.

Behandling vid ADHD och bipolär sjukdom

Behandling vid samsjuklighet kräver noggrann planering och individuell anpassning. Centralstimulerande ADHD-medicin kan teoretiskt utlösa eller förvärra maniska episoder, men forskning visar att risken är lägre än man tidigare trott – särskilt om den bipolära sjukdomen är välbehandlad.

Behandling med centralstimulantia vid bipolär sjukdom betraktas dock fortfarande som kontroversiellt i klinisk praxis och kräver alltid psykiaterbedömning (Carlson et al., 2000; Läkartidningen, 2017).

Behandlingsstrategin vid dubbeldiagnos innebär oftast:

• Stabilisera den bipolära sjukdomen först: Stämningsläget stabiliseras med stämningsstabiliserande medicin (litium, valproat eller lamotrigin) eller atypiska antipsykotika innan ADHD-behandling påbörjas.
• Försiktig introduktion av ADHD-medicin: När stämningsläget är stabilt kan ADHD-medicin introduceras gradvis under noga uppföljning. Atomoxetin (icke-stimulerande ADHD-medicin) kan vara ett säkrare förstahandsval vid bipolär sjukdom.
• Kombinationsbehandling: Många behöver både stämningsstabiliserande medicin och ADHD-medicin. Kombinationen justeras alltid individuellt.
• Regelbunden uppföljning: Täta kontroller för att upptäcka tidiga tecken på episoder eller biverkningar.
• Psykologisk behandling: KBT och psykoedukation om båda tillstånden är viktiga komplement till medicinering.

ADHD- och bipolärmedicin vid dubbeldiagnos måste alltid ordineras och följas upp av en psykiater med erfarenhet av båda tillstånden. Självmedicinering eller ej övervakad behandling kan leda till allvarliga komplikationer.

Att leva med både ADHD och bipolär sjukdom

Att ha dubbeldiagnos innebär extra utmaningar i vardagen. Den konstanta påverkan från ADHD kombinerat med episodiska förändringar från bipolär sjukdom kan göra livet oförutsägbart.

Vikten av struktur och rutiner är extra stor vid samsjuklighet. Regelbundna sömnvanor, medicinering enligt ordination och stresshantering är avgörande för att hålla båda tillstånden under kontroll.

Rätt behandling gör stor skillnad. Med adekvat medicinering, psykologiskt stöd och kunskap om sina tillstånd kan de flesta med båda diagnoserna leva fungerande liv.

Professionellt stöd från specialister som förstår samspelet mellan tillstånden är nödvändigt för långsiktig stabilitet och livskvalitet.