ADHD och EIPS (Borderline)

ADHD och EIPS (Borderline) förekommer ofta tillsammans eftersom båda diagnoserna innebär svårigheter med känsloreglering, impulskontroll och relationer. Personer med ADHD löper ökad risk att utveckla EIPS, och samsjukligheten gör att symtomen ofta blir starkare och mer överväldigande.

Det kan innebära snabba känslosvängningar, impulsiva reaktioner och en skör självkänsla som påverkar vardagen. En noggrann utredning och kombinerad behandling är viktig för att förstå och hantera båda tillstånden.

ADHD och EIPS samtidigt (samsjuklighet)

Att ha både ADHD och EIPS innebär ofta större utmaningar än att leva med bara en av diagnoserna.

Du kan känna dig emotionellt överväldigad, reagera starkt i relationer och samtidigt ha svårt att fokusera, planera och reglera impulser.

Samsjukligheten mellan ADHD och EIPS påverkar livet och vardagen – allt från skola och arbete till vänskap, kärlek och självkänsla.

Många beskriver det som att leva med två motorer som drar åt olika håll: en rastlöshet och impulsivitet från ADHD, och samtidigt intensiva känslor och en skör självkänsla från EIPS.

Det kan också bli svårt att få rätt vård. Vissa symtom från ADHD och EIPS liknar varandra, vilket ibland gör att en diagnos upptäcks medan den andra missas.

Samma problematik kan även ses vid adhd och bipolaritet, där överlappande symtom kan försvåra diagnostiken.

Därför är det viktigt med noggrann utredning och förståelse för hur diagnoserna påverkar varandra.

Men det finns också hopp. Med rätt behandling och strategier går det att skapa mer stabilitet i vardagen.

Det hjälper dig att stärka relationer och få bättre livskvalitet, även om samsjukligheten gör vägen dit lite krokigare.

Vad är ADHD och vad är EIPS – en kort förklaring

Innan vi går in på samsjukligheten är det värt att förstå vad de två diagnoserna faktiskt innebär – och hur de skiljer sig åt.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsnivå.

Symtomen grundar sig i hur hjärnan fungerar och måste ha funnits sedan barndomen för att diagnosen ska kunna ställas.

EIPS (Emotionellt Instabilt Personlighetssyndrom), även kallat borderline personlighetssyndrom (BPS), är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av intensiva och snabbt skiftande känslor, en instabil självbild och en stark rädsla för att bli övergiven.

Symtomen brukar bli märkbara i tonåren eller tidig vuxenålder, och påverkar framför allt relationer och förmågan att reglera känslor.

En viktig skillnad: ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos som funnits sedan barndomen, medan EIPS är ett personlighetssyndrom som utvecklas senare i livet – och som kräver en annan typ av behandling.

Sambandet mellan ADHD och EIPS (Borderline)

Det finns ett tydligt samband mellan ADHD och EIPS. Båda diagnoserna påverkar hur du hanterar känslor, impulser och relationer, och många som har den ena diagnosen visar också symtom på den andra.

Forskning visar att upp till 34 % av vuxna med ADHD också uppfyller kriterierna för EIPS (Weiner et al., 2019), medan omkring 38 % av personer med EIPS också har ADHD (Pan et al., 2023).

Nyare svenska data visar en samsjuklighet på 16–36 procent beroende på studiepopulation. Det här är en betydligt högre samsjuklighet än i befolkningen i stort, där EIPS förekommer hos cirka 1–5 %.

Det finns flera möjliga förklaringar till sambandet. Dels delar diagnoserna flera symtom – som impulsivitet, starka känsloreaktioner och svårigheter med att reglera sig själv.

Dels finns det gemensamma riskfaktorer, som ärftlighet, tidiga trauman eller en känslig och reaktiv hjärna.

Samsjukligheten gör att symtomen ofta blir mer intensiva och påverkar vardagen i större utsträckning.

Därför är det viktigt att båda tillstånden upptäcks och behandlas i kombination – inte som två helt separata problem.

Vad delar ADHD och EIPS för symtom?

ADHD och EIPS har flera gemensamma drag – framför allt impulsivitet och svårigheter att hantera känslor.

Det är just dessa likheter som ibland gör det svårt att skilja diagnoserna åt, särskilt om bara den ena har blivit utredd.

Både ADHD och EIPS kan innebära:

Men när ADHD och EIPS förekommer tillsammans blir symtomen ofta mer intensiva.

Enligt en översiktsartikel från BioMed Central och PubMed (2022) visar komorbida fall oftare tecken på allvarligare emotionell instabilitet, fler självkritiska tankar och större psykosocial påverkan – till exempel svårigheter i relationer, arbete eller studier.

Det är alltså inte bara en fråga om ”dubbelt så mycket” symtom – utan om att samsjukligheten skapar en helt egen typ av belastning som kräver förståelse och behandling som tar hänsyn till båda diagnoserna.

Viktiga skillnader mellan ADHD och EIPS

Trots likheterna finns det tydliga skillnader som är avgörande för att ställa rätt diagnos och välja rätt behandling.

Orsaker till samsjuklighet – varför får vissa både ADHD och EIPS?

Forskning visar att samsjuklighet mellan ADHD och EIPS ofta beror på en kombination av biologiska, genetiska och psykologiska faktorer.

ADHD visar sig ofta redan i barndomen, medan EIPS brukar utvecklas senare i tonåren. Studier har visat att barn med ADHD-symtom – särskilt impulsivitet och svårigheter att reglera känslor – har ökad risk att senare utveckla EIPS.

Särskilt om de samtidigt utsätts för trauma, instabila relationer eller saknar rätt stöd tidigt i livet (Hapres JPBS, 2021).

Det finns också delade genetiska och neurobiologiska riskfaktorer, bland annat inom dopamin- och serotoninsystemet, som kan öka sårbarheten för båda diagnoserna (Neurodivergent Insights, BioMed Central).

I vissa fall uppstår diagnoserna parallellt från gemensamma grunder. I andra fall leder obehandlad ADHD till att EIPS utvecklas över tid.

Här kan du läsa mer om autism och eips.

Behandling vid ADHD och EIPS samtidigt

Att ha båda diagnoserna kräver en behandlingsplan som tar hänsyn till dem båda. Behandlingarna skiljer sig åt men kompletterar varandra.

Behandling av EIPS

Förstahandsvalet vid EIPS är psykologisk behandling. De mest etablerade metoderna i Sverige är:

• DBT (Dialektisk beteendeterapi) – utvecklad specifikt för EIPS och inriktad på att minska självskadebeteende och stärka förmågan att reglera känslor. DBT pågår vanligtvis i 12–18 månader.
• MBT (Mentaliseringsbaserad terapi) – fokuserar på att förbättra förmågan att förstå egna och andras känslor och tankar, vilket stärker relationsförmågan.

Socialstyrelsen och kunskapsstöd för vårdgivare anger DBT och MBT som de behandlingar med starkast stöd vid EIPS i Sverige.

Behandling av ADHD

ADHD behandlas vanligtvis med en kombination av centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, lisdexamfetamin) och KBT. Medicinering kan förbättra koncentration och impulskontroll, vilket i sin tur kan göra det lättare att tillgodogöra sig psykoterapi för EIPS.

Kombinerad behandling

Vid samsjuklighet är det viktigt att behandlingen är samordnad. En strukturerad neuropsykiatrisk utredning behöver ligga till grund för bedömningen – och behandlarna behöver ha kompetens inom båda diagnoserna.

Att enbart behandla den ena utan att adressera den andra ger sällan tillräcklig effekt.

Hur påverkar det din vardag? – Exempel

Tänk dig att du har bestämt träff med en vän som plötsligt avbokar. ADHD-delen av dig kanske snabbt tappar fokus och hoppar till något annat.

Men EIPS-delen tolkar det som att vännen inte tycker om dig längre. Du kanske blir ledsen, arg eller får en impuls att skriva något du senare ångrar.

Och sen kommer känslan av skuld eller självförakt – varför reagerade du så starkt?

Det här mönstret kan påverka vänskap, kärleksrelationer, arbetsliv och din syn på dig själv.

Du kanske ofta känner att du är ”för mycket”, ”svår att förstå”, eller aldrig får ihop det – trots att du försöker.

Men det går att hitta strategier som hjälper. Ju mer du lär dig om hur ADHD och EIPS samverkar, desto lättare blir det att förstå dina reaktioner – och göra förändringar som faktiskt fungerar i din vardag.