ADHD och särbegåvning

Särbegåvning och ADHD kan förekomma hos samma person. Det kan göra helhetsbilden svår att förstå, eftersom hög begåvning ibland döljer ADHD-symtom, samtidigt som rastlöshet, impulsivitet eller ojämna prestationer kan göra att särbegåvningen missas.

Den här kombinationen kallas ibland twice exceptional, eller 2e. Det betyder att personen har tydliga styrkor inom vissa områden, men också svårigheter som kan kräva stöd, anpassningar eller behandling vid ADHD.

Vad innebär särbegåvning och ADHD tillsammans?

Särbegåvning innebär att en person har en ovanligt hög intellektuell förmåga eller mycket stark begåvning inom ett eller flera områden.

Det kan handla om snabb inlärning, avancerat abstrakt tänkande, stark nyfikenhet, djupa specialintressen eller förmågan att se samband som andra missar.

Enligt Skolverkets definition räknas de fem procent av eleverna med högst IQ – eller högst inlärningspotential i ett eller flera ämnen – som särskilt begåvade.

Det är viktigt att notera att särbegåvning inte är en diagnos, utan en beskrivning av ett sätt att fungera.

ADHD påverkar bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå och exekutiva funktioner.

Exekutiva funktioner handlar om förmågor som planering, arbetsminne, igångsättning, tidsuppfattning och att slutföra uppgifter.

När särbegåvning och ADHD förekommer tillsammans kan profilen bli motsägelsefull. Personen kan förstå svåra resonemang snabbt men ändå ha svårt att komma igång med enkla uppgifter.

Barnet kan prestera mycket högt i vissa ämnen men missa läxor, tappa bort saker, glömma instruktioner eller få starka reaktioner vid uppgifter som känns monotona.

Det gör att både styrkorna och svårigheterna kan bli svåra att upptäcka.

Hur vanlig är kombinationen särbegåvning och ADHD?

Det är svårt att uppge exakta siffror, men det finns riktmärken. Ungefär fem procent av alla barn bedöms vara särskilt begåvade.

Bland dessa har, precis som i den övriga befolkningen, ungefär tio procent en svårighet som dyslexi, ADHD eller autism – vilket definierar gruppen 2e.

Socialstyrelsen rapporterar att ADHD-diagnoser ökat kraftigt i Sverige och att drygt tio procent av pojkarna och sex procent av flickorna hade en ADHD-diagnos år 2022.

Internationellt brukar ADHD-prevalensen hos barn anges till fem till sju procent.

Kombinationen är alltså inte sällsynt, men den missas ofta – antingen för att begåvningen döljer ADHD-symtomen, eller för att ADHD gör att särbegåvningen aldrig syns fullt ut.

Vad betyder twice exceptional, 2e?

Twice exceptional, ofta förkortat 2e, är ett internationellt begrepp för personer som både är särskilt begåvade och har en funktionsnedsättning, diagnos eller inlärningssvårighet.

Begreppet började användas i USA på 1990-talet och förekommer allt mer inom svensk pedagogik och specialpedagogik.

Det kan till exempel handla om särbegåvning i kombination med ADHD, autism, dyslexi eller andra svårigheter.

Begreppet är viktigt eftersom det visar att starka förmågor och stora svårigheter kan finnas samtidigt. En hög begåvning tar inte bort ADHD.

På samma sätt betyder ADHD inte att personen saknar hög kognitiv förmåga.

En 2e-person kan därför både behöva mer stimulans och mer stöd. Det räcker sällan att bara fokusera på svårigheterna, eftersom motivationen ofta sjunker om personen inte får använda sina styrkor.

Det räcker inte heller att bara se begåvningen, eftersom vardagen kan vara mycket krävande utan rätt anpassningar.

Forskning från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) visar att kunskapen om 2e-elever i svensk skola fortfarande är begränsad, och att lärare och skolpersonal ofta saknar verktyg för att anpassa undervisningen för att stödja både elevens styrkor och svårigheter.

Hur märks ADHD hos särbegåvade barn?

Hos särbegåvade barn kan ADHD vara svårare att upptäcka än hos andra barn.

Barnet kan lära sig snabbt, resonera avancerat och klara prov eller muntliga uppgifter bra, men ändå ha tydliga svårigheter med struktur, uthållighet och vardagliga skolkrav.

Det kan därför vara hjälpsamt att känna till hur ADHD hos barn vanligtvis visar sig, och sedan jämföra det med hur symtomen kan maskeras av hög begåvning.

Vanliga tecken kan vara att barnet:

• Förstår nya moment snabbt men tappar fokus vid repetition
• Har svårt att komma igång med uppgifter trots god förståelse
• Presterar ojämnt mellan olika dagar, ämnen eller uppgiftstyper
• Startar många projekt men avslutar få
• Glömmer instruktioner, material eller läxor
• Blir rastlöst, frustrerat eller störande när undervisningen går för långsamt
• Har svårt att vänta, lyssna färdigt eller hålla tillbaka impulser
• Fastnar i intensiva intressen men har svårt med uppgifter som känns tråkiga
• Blir utmattat efter skolan av att ha ansträngt sig för att kompensera

Det här kan ibland tolkas som lathet, trots eller bristande motivation. Men hos ett särbegåvat barn med ADHD kan svårigheterna handla om att hjärnan både söker hög stimulans och har svårt att reglera uppmärksamhet, aktivitet och impulser.

Skillnader och likheter mellan särbegåvning och ADHD

En vanlig fråga är hur man skiljer särbegåvning från ADHD, eller om det kan handla om det ena i stället för det andra. Nedan visas en jämförelse av typiska drag:

Det är viktigt att poängtera att dessa drag är generaliseringar. Varje person är unik, och en noggrann utredning är alltid nödvändig för att förstå den individuella profilen.

Hur kan särbegåvning dölja ADHD?

Särbegåvning kan göra att ADHD-symtom inte märks lika tydligt. Ett barn med hög begåvning kan ofta kompensera länge genom snabb förståelse, starkt minne, kreativ problemlösning eller förmågan att prestera bra i sista stund.

Det kan göra att omgivningen tänker: ”Det går ju bra i skolan, så det kan inte vara ADHD.” Men skolresultat visar inte alltid hur mycket ansträngning som ligger bakom.

Barnet kan klara sig utan att anteckna, lyssna koncentrerat eller planera arbetet, eftersom det ändå förstår innehållet snabbt.

Svårigheterna blir ofta tydligare först när kraven ökar, till exempel i högre årskurser, på gymnasiet, universitetet eller i arbetslivet. Då räcker inte längre snabb förståelse som kompensation.

Personen behöver kunna planera, prioritera, hålla deadlines, organisera material och arbeta uthålligt även när uppgiften inte är intressant.

Hur kan ADHD dölja särbegåvning?

Samtidigt kan ADHD göra att särbegåvningen inte upptäcks. Om barnet är rastlöst, avbryter, slarvar, lämnar in ofärdiga uppgifter eller vägrar göra rutinuppgifter kan vuxna fokusera mer på beteendet än på den kognitiva förmågan.

Särbegåvningen kan också döljas av underprestation. Barnet kanske inte visar sin förmåga i skriftliga uppgifter, prov eller längre skolarbeten, eftersom ADHD gör det svårt att strukturera tankar och slutföra arbetet.

Det kan leda till att barnet uppfattas som ”ojämnt”, ”omotiverat” eller ”duktigt men slarvigt”.

I praktiken kan barnet alltså både vara understimulerat och överbelastat samtidigt.

Det får inte tillräcklig intellektuell utmaning, men saknar också det stöd som behövs för att hantera uppgifter, tid och krav.

Särbegåvning och ADHD i skolan

Skolan är ofta den plats där kombinationen blir tydligast. Särbegåvade elever med ADHD kan snabbt bli uttråkade när undervisningen ligger under deras nivå.

Samtidigt kan de ha svårt att arbeta självständigt med fördjupningsuppgifter om uppgifterna saknar tydliga ramar.

Det kan skapa en särskild typ av utmaning i skolan. Eleven behöver både:

• Mer avancerade uppgifter
• Tydligare struktur
• Kortare delmål
• Hjälp att komma igång
• Möjlighet till pauser
• Stöd med planering och tidsuppfattning
• Undervisning som tar vara på elevens styrkor

Enligt skollagen (3 kap. 3 §) har särskilt begåvade elever rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Om eleven också har ADHD kan skolan dessutom behöva ge extra anpassningar eller särskilt stöd enligt skollagen. Vi går in djupare på det i vår artikel om ADHD i skolan.

SPSM betonar att elever med ADHD behöver en lärmiljö som avlastar arbetsminnet, erbjuder korta arbetspass och ger möjlighet till rörelse och återhämtning.

För en 2e-elev behövs alltså båda spåren – det är inte tillräckligt med enbart ”mer utmaning” eller enbart ”mer stöd”.

Vanliga missförstånd om särbegåvning och ADHD

Det finns flera missförstånd som kan göra att barn och vuxna inte får rätt hjälp.

Missförstånd 1: Hög intelligens utesluter ADHD. Det stämmer inte. ADHD handlar inte om bristande intelligens, utan om svårigheter med bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsreglering och exekutiva funktioner. En person kan ha IQ långt över genomsnittet och ändå ha tydlig ADHD.

Missförstånd 2: Ett barn som klarar skolan behöver inte stöd. Men ett barn kan prestera godkänt och ändå må dåligt, underprestera i förhållande till sin förmåga eller lägga orimligt mycket energi på att kompensera. Skolinspektionen konstaterade i granskningar 2014 och 2018 att det ofta saknas verktyg och strategier för att stimulera särskilt begåvade elever.

Missförstånd 3: Särbegåvade barn är alltid högpresterande. Många särskilt begåvade elever presterar ojämnt eller under sin potential, särskilt om de är understimulerade, har ADHD eller saknar fungerande anpassningar.

Missförstånd 4: ADHD och särbegåvning tar ut varandra. De tar inte ut varandra. Båda tillstånden finns parallellt och påverkar personen fullt ut, men kan ibland maskera varandra utåt sett.

Utredning vid misstanke om både särbegåvning och ADHD

Vid misstanke om både särbegåvning och ADHD behöver utredningen titta på hela profilen. Det räcker inte att enbart se till betyg, skolprestationer eller ett totalresultat på ett begåvningstest.

En utredning kan behöva bedöma:

• Allmän kognitiv förmåga
• Styrkor och svagheter i begåvningsprofilen
• Arbetsminne och processhastighet
• Uppmärksamhet och impulskontroll
• Exekutiva funktioner
• Skolprestationer och inlärningsmönster
• Mående, stress och självkänsla
• Eventuell samsjuklighet, till exempel ångest, autism eller dyslexi

Hos personer med ADHD kan resultatet på begåvningstester ibland bli ojämnt. Till exempel kan verbal eller logisk förmåga vara mycket hög, samtidigt som arbetsminne eller processhastighet ligger lägre.

Det behöver inte betyda att personen inte är särbegåvad, utan kan vara en viktig del av den dubbla profilen.

För barn börjar vägen ofta via elevhälsan, vårdcentralen eller BUP. För vuxna kan en neuropsykiatrisk utredning bli aktuell via psykiatrin eller en privat mottagning.

Stöd och strategier vid särbegåvning och ADHD

Stöd för personer med både särbegåvning och ADHD behöver bygga på två principer: styrkorna ska stimuleras och svårigheterna ska avlastas.

Exempel på stöd kan vara:

• Acceleration eller fördjupning i ämnen där eleven redan ligger långt fram
• Möjlighet att hoppa över repetitiva moment som eleven redan behärskar
• Tydliga instruktioner och konkreta delmål
• Visuella planeringar, checklistor och tidshjälpmedel
• Kortare arbetspass med pauser
• Valmöjlighet i hur uppgifter redovisas
• Intressebaserade projekt som tar vara på elevens drivkraft
• Hjälp att prioritera, komma igång och avsluta
• Lugnare arbetsmiljö vid behov
• Stöd i att förstå den egna profilen

Hjälpmedel vid ADHD som visuellt stöd, scheman, checklistor och tydliga instruktioner kan avlasta arbetsminnet och främja uppmärksamheten.

Det skapar en känsla av förutsägbarhet som både minskar ADHD-relaterad stress och frigör kognitiv kapacitet att använda begåvningen.

För vissa personer med ADHD kan läkemedelsbehandling vid ADHD också vara aktuell.

Läkemedel påverkar inte begåvningen, men kan minska ADHD-symtom som gör det svårt att använda sin förmåga i vardagen.

Behovet av läkemedel bedöms alltid individuellt av läkare.

Särbegåvning och ADHD hos vuxna

Många vuxna med både särbegåvning och ADHD har klarat sig länge genom kompensation.

De kan ha valt miljöer där deras styrkor kommer till sin rätt, men samtidigt haft återkommande problem med struktur, deadlines, administration, ekonomi, relationer eller återhämtning.

Hos vuxna kan kombinationen märkas som:

• Många idéer men svårt att prioritera
• Hög kapacitet i intensiva projekt men svårt med rutiner
• Starkt driv vid intresse men låg uthållighet vid monotona uppgifter
• Återkommande stress, prokrastinering eller utmattning
• Känsla av att aldrig leva upp till sin potential
• Svårigheter att förstå varför vissa enkla vardagskrav är så ansträngande

En utredning i vuxen ålder kan ge viktig självförståelse. Den kan också öppna för strategier, behandling och anpassningar som gör det lättare att använda sina styrkor utan att bli överbelastad.

Det är heller inte ovanligt att vuxna med denna kombination haft en historia av känsla av underprestation eller misslyckande, trots hög förmåga.

Att förstå sin profil kan i sig vara avlastande och ge nya möjligheter till ett fungerande vardagsliv.

Förekommer särbegåvning vid autism?

Ja, särbegåvning kan också förekomma tillsammans med autism. Det bör inte blandas ihop med ADHD, även om ADHD och autism ibland förekommer samtidigt.

Vid ADHD handlar svårigheterna ofta om uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå och exekutiva funktioner.

Vid autism är svårigheterna oftare kopplade till social kommunikation, flexibilitet, sensorisk känslighet och behov av förutsägbarhet.

En person kan vara särbegåvad och ha ADHD, särbegåvad och ha autism, eller ha både ADHD och autism.

Därför behöver en bedömning alltid utgå från hela personens fungerande, inte bara från IQ, skolresultat eller enskilda symtom.

Sammanfattning

Särbegåvning och ADHD kan förekomma samtidigt. Kombinationen kan vara svår att upptäcka eftersom hög begåvning kan dölja ADHD-symtom, samtidigt som ADHD kan göra att särbegåvningen missas.

Barn och vuxna med denna dubbla profil behöver ofta både stimulans och stöd. Det kan handla om mer avancerade uppgifter, tydligare struktur, hjälp med planering och anpassningar som gör det lättare att använda sina styrkor utan att bli överbelastad.

När både begåvningen och ADHD-svårigheterna tas på allvar ökar chansen att personen får rätt stöd, bättre självförståelse och möjlighet att utvecklas utifrån sin faktiska potential.