Välkommen att göra ett gratis test för Aspergers. Det här screeningtestet ger en indikation på om du har drag som är vanliga vid Aspergers syndrom — det vill säga autism hos personer med genomsnittlig eller hög begåvning och utan språklig försening.
Testet mäter socialt samspel, kommunikation, sensorisk känslighet, behov av rutiner och specialintressen. Det är utformat för vuxna från 18 år och uppåt. Testet ersätter inte en professionell bedömning utan fungerar som ett första steg för att avgöra om det kan vara värt att söka vidare hjälp.
Aspergers togs bort som egen diagnos i DSM-5 (2013) och ingår idag i autismspektrumtillstånd (AST) — en diagnos som endast kan ställas av specialistläkare och psykologer inom ramen för en neuropsykiatrisk utredning.
Tips: Svara utifrån hur du faktiskt fungerar i vardagen — inte hur du önskar att du fungerade.
ca 5 minuter
Ditt resultat
Din nivå
Tänk på att resultatet från detta självtest inte är en diagnos. Det är en indikation baserad på dina svar och kan användas som vägledning för om det är värt att söka vidare hjälp.
Många upplever lättnad i att sätta ord på sina svårigheter — oavsett resultat är du välkommen att kontakta oss för ett vägledningssamtal.
Vill du ta nästa steg?
Boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal med oss och få mer information om hur en utredning går till.
Nej, ett självtest kan inte svara på om du har Asperger. Vårt online-test är ett hjälpmedel för att du ska kunna utvärdera dina symtom och kan aldrig ersätta en klinisk bedömning.
Asperger diagnostiseras genom en neuropsykiatrisk utredning där psykiatriker och psykologer kartlägger din utvecklingshistoria, nuvarande funktionsnivå och hur symtomen påverkar olika delar av ditt liv. Utredningen kombinerar strukturerade intervjuer, kognitiva tester och observation över tid.
Om resultatet väcker frågor kan du boka ett kostnadsfritt vägledningssamtal. Vi svarar på frågor om hur en privat autismutredning går till hos våra partnermottagningar.
Så tolkar du resultatet av vårt Asperger test
Ditt resultat hamnar i en av fyra nivåer som visar hur tydligt dina svar pekar mot Aspergers syndrom (autism utan intellektuell funktionsnedsättning). Tabellen nedan förklarar vad varje nivå innebär.
Nivå
Vad det betyder
Inga tydliga symtom
Testet ser inget mönster som överensstämmer med Aspergers. Att ibland uppleva sociala situationer som ansträngande, behöva återhämtning eller ha enskilda starka intressen är vanligt hos personer utan diagnos. Resultatet pekar inte mot att en utredning behövs.
Lindriga symtom
Du känner igen dig i en del frågor, men inte i tillräcklig bredd för att testet ska indikera Aspergers. Introverta personer, högkänsliga, personer med social ångest och personer som mått dåligt en längre period landar ofta på den här nivån utan att ha autism.
Måttliga till tydliga symtom
Dina svar visar ett mönster som överensstämmer med Aspergers på flera centrala punkter — i hur du upplever socialt samspel, kommunikation, rutiner eller sinnesintryck. Många vuxna som hamnar här går vidare till utredning och får sin diagnos bekräftad.
Mycket tydliga symtom
Resultatet pekar tydligt mot Aspergers. Dina svar beskriver en bred symtombild som påverkar flera områden av vardagen — socialt, sensoriskt och i behov av förutsägbarhet. En utredning leder ofta till diagnos när profilen är så samlad som här.
Viktigt: Resultatet är en indikation, inte en diagnos. Aspergers — som i dagens diagnossystem ingår i autismspektrumtillståndet — kan endast fastställas efter en neuropsykiatrisk utredning utförd av legitimerad psykolog och läkare.
Eftersom flera av symtomen vid Aspergers överlappar med tillstånd som social ångest, högkänslighet, ADHD och utmattning krävs en klinisk bedömning för att skilja orsakerna åt.
Vad mäter egentligen vårt Asperger test?
Vårt Asperger test är ett screeninginstrument — ett verktyg som ger en första indikation på om dina svårigheter följer ett mönster som överensstämmer med Aspergers syndrom. Det ställer ingen diagnos, men hjälper dig avgöra om vidare utredning kan vara aktuell.
En kort notis om terminologi: Aspergers syndrom togs bort som egen diagnos i DSM-5 (2013) och ingår nu i den samlade diagnosen autismspektrumtillstånd (AST). Många vuxna föredrar ändå termen "Asperger" eftersom den beskriver autism hos personer med genomsnittlig eller hög begåvning och utan språklig försening — vilket fortfarande är en användbar beskrivning av profilen.
Testet täcker fyra områden som är centrala vid Aspergers hos vuxna:
Socialt samspel — hur du upplever ögonkontakt, småprat, gruppsituationer och att läsa av outtalade sociala koder. Många med Asperger beskriver att social interaktion fungerar men kostar mer energi än för andra.
Kommunikation — hur du tolkar tonfall, ironi, sarkasm och underförstådda budskap. Också hur du själv kommunicerar: direkt, detaljerat eller på ett sätt som ibland missuppfattas.
Rutiner och behov av förutsägbarhet — hur du reagerar på oplanerade förändringar, om du behöver mental förberedelse inför vissa situationer och om brott mot rutiner kostar oproportionerligt mycket.
Sensorisk känslighet och specialintressen — om vissa ljud, ljus, lukter eller textur är överväldigande, och om du fördjupar dig intensivt och systematiskt i specifika ämnen.
Testet är inspirerat av etablerade screeninginstrument för autism hos vuxna utan intellektuell funktionsnedsättning, däribland AQ (Autism Spectrum Quotient) som tagits fram vid Autism Research Centre i Cambridge. Varje svar genererar poäng, och summan placerar dig i en av de fyra nivåerna.
Hur tillförlitligt är resultatet?
Screeningtest är medvetet konstruerade för att fånga upp brett — det är bättre att en del personer får utslag som senare visar sig inte ha Asperger än att personer som faktiskt har det missas. Det innebär att höga poäng alltid behöver följas upp kliniskt innan man kan dra en slutsats.
Forskning visar att autismscreening för vuxna är pålitlig på att utesluta autism vid låga poäng, medan höga poäng kräver klinisk bedömning för att tolkas rätt.
Tre saker påverkar hur väl resultatet stämmer:
Hur du mår just nu — kraftig stress, sömnbrist eller en längre period av nedstämdhet kan göra att du upplever sociala situationer och sensoriska intryck som mer påfrestande än vanligt. Testet frågar efter livslånga mönster, inte hur senaste månaden varit.
Maskering och social inlärning — många vuxna med Aspergers har under hela livet observerat och kopierat hur andra beter sig socialt, ofta utan att tänka på det själva. Den inlärda fasaden kan göra att man underskattar sina svårigheter när man fyller i ett test — särskilt om man är van att klara sig.
Självbild och självkännedom — Aspergers innebär ofta att man tolkar omvärlden på sitt eget sätt, vilket också gäller hur man tolkar testfrågor. Vissa underskattar sina svårigheter eftersom de antar att alla har det likadant, andra överskattar dem för att de blivit medvetna om dem först som vuxna.
Tips: Tänk på hur du faktiskt fungerar i situationer du inte styr själv — inte hur du fungerar när du fått välja sammanhang, sällskap och tempo.
När kan Asperger testet ge ett missvisande resultat?
Ett självskattningstest mäter symtom men inte deras orsak. Det betyder att flera olika tillstånd kan ge ett mönster som liknar Aspergers utan att personen faktiskt har det — och omvänt, att vissa personer med Aspergers får ett lägre resultat än förväntat. Om resultatet känns missvisande kan något av följande spela in:
Social ångest — kan ge många av samma utåtriktade beteenden som Asperger: undvikande av sociala situationer, obehag i grupper, dålig ögonkontakt. Skillnaden är att ångesten styrs av rädsla för bedömning, medan Aspergers handlar om att tolka den sociala informationen i sig.
Högkänslighet (HSP) — överlappar starkt med sensorisk del av Aspergers. Personer som är högkänsliga utan att ha autism reagerar starkt på ljud, ljus och stimuli, men brukar inte ha samma utmaningar i social kommunikation eller behov av rutiner.
Komplex PTSD eller trauma — kan ge hyperkänslighet för sinnesintryck, svårigheter med nära relationer och ett behov av kontroll och förutsägbarhet som ytligt liknar Asperger. Trauma har dock en debut i livet, medan Aspergers funnits sedan barndomen.
ADHD eller AuDHD — många vuxna har både autism och ADHD i kombination. Får du höga utslag på både Asperger-test och ADHD-test är det en signal att utreda båda spåren tillsammans, inte att välja det ena.
Asperger hos kvinnor — kvinnor med Aspergers maskerar ofta i högre grad än män och har lärt sig kompensera socialt från tidig ålder. Det leder ofta till sen upptäckt — i 30-, 40- eller 50-årsåldern — och kan ge ett underskattat resultat i självtest, trots att en utredning skulle visa diagnos.
Utmattning efter långvarig maskering — många vuxna med oupptäckt Asperger utvecklar utmattningssyndrom när den sociala kompensationen tar slut. Då blandas autistiska drag med utmattningssymtom på ett sätt som är svårt att tolka utan klinisk bedömning.
Det är skälet till att ett självtest aldrig kan vara mer än en utgångspunkt. En utredning väger samman barndomshistoria, nuvarande funktion, sociala mönster över tid och möjliga alternativa förklaringar — något ett test på 20 frågor aldrig kan göra på egen hand.
