ADHD hos tonåringar

ADHD hos tonåringar kännetecknas ofta av en övergång från fysisk hyperaktivitet till en inre rastlöshet, kombinerat med ökade svårigheter att planera och organisera vardagen. Mellan 5–7 % av alla tonåringar har ADHD, men symtomen kan vara svåra att upptäcka då de ofta döljs eller misstolkas som tonårsrevolt. För många blir utmaningarna som störst när kraven på självständighet i skolan och socialt samspel ökar. Tidig diagnos och rätt stöd kan göra avgörande skillnad för tonåringens skolresultat, självkänsla och framtida hälsa.

Under tonåren förändras ADHD-symtomen ofta. Den motoriska hyperaktivitet som var tydlig i barndomen minskar vanligtvis och ersätts av en inre känsla av rastlöshet och otålighet som är svårare att se utifrån (Barkley, 2015).

Tonåringar med ADHD har ofta lärt sig att dölja sina svårigheter bättre än yngre barn med adhd, men kämpar hårdare inombords. När hjärnans belöningssystem dessutom är ombyggt under tonåren ökar risken för impulsiva och risktagande beteenden ytterligare.

Särskilt vid adhd hos tjejer är det vanligt att symtomen inte märks utåt då de ofta tar sig uttryck i inre rastlöshet och hög prestationsångest.

När kraven ökar i högstadiet och gymnasiet blir symtomen ofta tydligare. Skolarbetet kräver mer självständig planering och organisation, vilket är särskilt utmanande för ungdomar med ADHD.

De vanligaste symtomen hos tonåringar med ADHD

Källor: Faraone et al., 2015; Barkley, 2015; Brown, 2013; Shaw et al., 2014.

En av de största utmaningarna med att upptäcka ADHD i tonåren är att symtomen kan misstolkas som vanlig tonårsrevolt eller lathet. Det är vanligt att tonåringar i allmänhet är rastlösa, glömska och otåliga – men vid ADHD är dessa drag mer påtagliga, mer ihållande och leder till tydlig funktionsnedsättning.

När symtomen funnits sedan barndomen, är märkbara i flera miljöer (skola, hem, fritid) och påverkar funktionen i vardagen – då handlar det sannolikt om mer än vanlig tonårsutveckling.

Samsjuklighet är mycket vanligt vid ADHD. Forskning visar att en betydande andel barn och ungdomar med ADHD har minst ett annat psykiatriskt tillstånd eller utvecklingssvårighet samtidigt (Gillberg et al., 2004). I en italiensk multicenterstudie hade 57 procent av barn och ungdomar med ADHD två eller fler ytterligare psykiatriska tillstånd (Reale et al., 2017).

Samsjuklighet kan göra det svårare att ställa rätt diagnos och kräver ofta en bredare utredning.

Vanliga tillstånd som förekommer tillsammans med ADHD

När flera tillstånd samexisterar behöver behandlingen ta hänsyn till hela bilden, inte bara ADHD-symtomen.

Att tonåringar med ADHD utvecklar ångest är vanligt, men ny forskning visar att det ofta finns en tydlig orsak som går att påverka. En färsk studie från mars 2026 belyser hur just självkänslan hos tonåringar med adhd påverkar ångest. Här sammanfattar vi studien.

Tonåren är en särskilt sårbar period för ungdomar med obehandlad ADHD. Kombinationen av hjärnans pågående utveckling, ökade krav från omgivningen och nedsatt impulskontroll kan leda till flera riskbeteenden:

• Tidig debut av alkohol och droger: Forskning visar att ungdomar med ADHD ökar sin alkoholkonsumtion snabbare mellan 18 och 21 års ålder än jämnåriga utan diagnos.
• Trafikolyckor och fysiska skador: Impulsivitet och bristande riskbedömning ökar olycksrisken markant.
• Skolavhopp: Utan rätt stöd är risken att inte fullfölja gymnasiet förhöjd.
• Sexuellt risktagande: Tidig sexdebut och oskyddat sex är vanligare.
• Psykisk ohälsa: Ångest, depression och självskadebeteende kan utvecklas sekundärt.
• Konflikter och social isolering: Återkommande gräl i familjen och problem med kompisrelationer.

Det är därför viktigt att tidigt identifiera ADHD och erbjuda evidensbaserad behandling kombinerat med stöd från familj, skola och vård.

Det finns inget enskilt test som kan diagnostisera ADHD. Istället görs en samlad bedömning från flera källor där psykolog, läkare och andra professioner samarbetar (NICE, 2018).

Utredningen innehåller vanligtvis:

• Intervjuer med tonåringen och föräldrar om symtom, utveckling och fungerande i vardagen
• Information från skolan genom lärarenkäter och elevhälsans observationer
• Psykologiska tester och skattningsformulär som mäter uppmärksamhet, impulsivitet och exekutiva funktioner
• Begåvningstest, oftast WISC, beroende på tonåringens ålder
• Läkarundersökning för att utesluta andra medicinska orsaker
• Differentialdiagnostik mot ångest, depression, autism, sömnstörning eller inlärningssvårigheter

Utredningar för barn och ungdomar görs på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) eller BUMM (barn- och ungdomsmedicinsk mottagning). I Region Stockholm utreder BUMM barn och ungdomar 4–17 år vid misstanke om ADHD utan medelsvår eller svår psykiatrisk problematik, medan BUP genomför utredningar vid samtidig medelsvår till svår problematik eller misstanke om autism.

Remissen skrivs vanligtvis av skolläkare, barnläkare eller skolpsykolog. Tonåringar kan också kontakta elevhälsan eller ungdomsmottagningen som ett första steg.

Väntetiderna för ADHD-utredning varierar kraftigt mellan regioner i Sverige. I vissa regioner är väntetiden några månader, i andra kan den vara över ett år.

Behandling av ADHD följer en multimodal modell där läkemedel, psykoedukation, psykologiska insatser och pedagogiska anpassningar kombineras. Behandlingen anpassas alltid individuellt och utvärderas löpande.

Läkemedelsbehandling

Centralstimulantia som metylfenidat (Concerta, Ritalin, Medikinet) och lisdexamfetamin (Elvanse) är förstahandsval. Effekten märks ofta redan första veckorna och ger förbättrad koncentration, impulskontroll och minskad rastlöshet.

För tonåringar som inte tål eller inte svarar på centralstimulantia finns icke-centralstimulerande alternativ som atomoxetin (Strattera) och guanfacin (Intuniv).

Psykologisk behandling

KBT-baserade insatser och färdighetsträning hjälper tonåringen att utveckla strategier för planering, känsloreglering och studieteknik. Vid samtidig ångest eller depression behöver dessa tillstånd också behandlas, ofta parallellt.

Stöd i hemmet

Föräldrar är fortsatt viktiga även när barnet blivit tonåring. Tydliga rutiner, gemensam planering och stöd i att gradvis ta över ansvar för sin egen vardag är centrala delar av behandlingen.

Enligt skollagen är skolan skyldig att ge stöd utifrån elevens behov, oavsett om eleven har en diagnos eller inte (Skolverket, 2022). Stödet kan se olika ut beroende på elevens svårigheter.

Extra anpassningar är enkla åtgärder som skolan kan göra direkt: förlängd provtid, sitta nära läraren, få muntliga prov istället för skriftliga, använda dator för anteckningar.

Om extra anpassningar inte räcker ska skolan upprätta ett åtgärdsprogram med särskilt stöd. Detta kan innebära specialpedagog, resurslärare eller anpassad studiegång.

Elevhälsan spelar en viktig roll genom att initiera utredning och samverka med BUP och socialtjänsten vid behov. Elevhälsans medicinska insats (EMI) kan ge stöd med medicinering och uppföljning.

Exempel på anpassningar som kan hjälpa tonåringar med ADHD

• Tydliga och uppdelade instruktioner, gärna både muntligt och skriftligt
• Visuella scheman och påminnelser via skolans plattform
• Möjlighet till kortare arbetspass med inplanerade pauser
• Lugn arbetsplats vid prov eller djupfokuserade uppgifter
• Tillgång till brusreducerande hörlurar
• Förlängd provtid och möjlighet till muntlig examination
• Stöd med planering inför långa inlämningsuppgifter

Om du är tonåring eller förälder och misstänker ADHD finns flera vägar att få hjälp:

• Elevhälsan på skolan – första steget för unga i skolåldern, kan initiera utredning
• Ungdomsmottagningen – för tonåringar 13–25 år, kostnadsfri och anonym
• Vårdcentralen – för initial kartläggning och remiss till BUP
• BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) – för utredning och behandling upp till 18 år
• 1177.se – information och telefonrådgivning dygnet runt

Tonåringar under 18 år har rätt att själva kontakta vård och söka hjälp utan föräldrarnas vetskap, beroende på mognad och sammanhang. Du behöver inte ha en diagnos för att få stöd – misstanke om svårigheter räcker för att starta en bedömning.