Självkänsla avgörande för unga med adhd
Många föräldrar till barn med ADHD beskriver en liknande oro: det börjar med koncentrationssvårigheter i skolan, men i takt med att barnet blir äldre tillkommer ångest, social tillbakadragenhet och nedstämdhet. En helt ny och omfattande studie publicerad 6:e mars 2026, ger oss nu svaret på varför denna utveckling sker, och vad vi kan göra för att stoppa den.
Studie: Journal of Attention Disorders (mars 2026)
Här på Familjepsykiatri följer vi forskningen noggrant för att kunna ge rätt stöd. Denna färska studie från Journal of Attention Disorders tycker vi var särskilt relevant och viktig eftersom den hjälper oss att förstå vad det är som faktiskt gör skillnad för en tonåring på sikt. Istället för att bara titta på symtomen, visar forskningen vilka delar i barnets liv vi behöver stärka för att de ska må bra i sin vardag.
Sammanfattning om vad studien visar
- Självkänsla är den avgörande länken: Det är inte ADHD-symtomen i sig som skapar depression, utan den låga självkänsla som ofta följer i deras spår.
- Föräldrarnas mående spelar roll: Föräldrars psykiska hälsa är en direkt skyddsfaktor (eller riskfaktor) för barnets utveckling av ångest.
- Tidiga insatser fungerar: Genom att stärka barnets självbild och stötta föräldrarna kan vi bryta kedjan mot psykisk ohälsa.
Dessa insikter är en viktig del i att förstå det bredare spektrat av ADHD hos tonåringar och hur symtomen förändras under uppväxten.
Varför blir ADHD till ångest?
Forskarna bakom studien (Murray et al., 2026) har följt över 5 000 ungdomar mellan 11 och 17 års ålder.
De ville ta reda på vad som faktiskt händer i glappet mellan ADHD-diagnosen och den psykiska ohälsa som ofta dyker upp i tonåren.
Många har trott att det är de biologiska symtomen som impulsivitet eller rastlöshet som direkt leder till depression.
Men studien visar något annat. Den visar att vägen till ångest går genom barnets självbild.
När ett barn ständigt får höra att de gör fel, misslyckas med läxor eller hamnar i konflikter, börjar de se sig själva som ”trasiga” eller ”dåliga”.
Det är denna negativa självbild som senare kan utvecklas till depression.
Här kan du läsa mer om kopplingen mellan adhd och ångest.
Psykologens kommentar: ”Vi måste se bortom diagnosen”
I mitt dagliga arbete med utredningar och terapi ser jag detta mönster hela tiden. En ADHD-diagnos är ofta en lättnad, men den är bara början.
Om vi bara fokuserar på att ”fixa” symtomen med medicin men glömmer bort att laga barnets självkänsla, missar vi målet. Studien belyser också något som vi på kliniken brinner extra mycket för: förälderns mående.
Att vara NPF-förälder är ett av de svåraste uppdragen man kan ha. När du som förälder får stöd, avlastning och verktyg för att må bra, skapar du en skyddande sköld kring ditt barn. Din stabilitet blir deras trygghet.
Karin Svensson | Leg. Psykolog på Familjepsykiatri
3 konkreta råd baserat på den nya forskningen
Baserat på dessa nya insikter, här är vad du som förälder kan göra redan idag:
- Fokusera på ”öarna av framgång”: Hitta de områden där ditt barn faktiskt lyckas – oavsett om det är gaming, djur eller idrott. Stärk deras identitet i dessa framgångar för att bygga upp den där livsviktiga självkänslan.
- Var vaksam på det inre måendet: Om din tonåring börjar dra sig undan eller uttrycker självkritik (t.ex. ”jag är så jävla sämst”), ta det på allvar. Det är ofta här fröet till ångest sås.
- Prioritera ditt eget stöd: Det är inte själviskt att söka hjälp för egen del. Studien visar svart på vitt att din psykiska hälsa är en av de viktigaste medicinerna för ditt barns framtid.
Källor till studie: Murray, A. L., Dryburgh, K., & Sonuga-Barke, E. J. S. (2026). Identifying Candidate Mediators Linking ADHD Symptoms and Internalising Problems in Adolescence: An Exploratory Longitudinal Mediation Analysis. Journal of Attention Disorders.
Ett första samtal kan göra nästa steg enklare
Få kostnadsfri konsultation- 20 minuters vägledningssamtal
- Via telefon eller video
- Helt kostnadsfritt & utan krav