Ångest och ADHD

ADHD och ångest är två olika tillstånd, men det är vanligt att ha båda samtidigt. Ångest kan också förstärka svårigheter som koncentrationsproblem, rastlöshet och stress, vilket ibland gör det svårt att avgöra vad som beror på ADHD och vad som beror på ångest.

Vad är sambandet mellan ångest och ADHD?

ADHD och ångest hänger ofta ihop. Ångest är en av de vanligaste samsjukliga diagnoserna vid ADHD, vilket innebär att båda tillstånden finns samtidigt hos samma person.

Nästan hälften av alla vuxna som får ADHD-diagnos har också någon form av samsjuklighet, där ångest och depression är de vanligaste (Kessler et al., 2006).

Personer med ADHD löper betydligt större risk att utveckla ångest jämfört med personer utan ADHD – risken kan vara upp till tre gånger högre (Reimherr et al., 2005).

Det beror delvis på genetiska faktorer som ökar sårbarheten för både ADHD och ångest, men också på de utmaningar som ADHD för med sig i vardagen.

Sambandet går åt båda hållen. ADHD kan leda till situationer som utlöser ångest, medan ångest i sin tur kan förvärra ADHD-symtom som koncentrationssvårigheter och rastlöshet. Detta skapar en ond cirkel som kan vara svår att bryta utan rätt stöd och behandling.

Varför är ångest vanligt vid ADHD?

Det finns flera skäl till att ångest och ADHD så ofta uppträder tillsammans. En viktig faktor är gemensamma genetiska riskfaktorer – hjärnan kan alltså vara mer sårbar för både ADHD och ångest från grunden (Larsson et al., 2014).

Genetiska studier (GWAS) visar också genetisk överlappning mellan ADHD och ångest, liksom mellan ADHD och depression.

Men ångesten kan också vara en reaktion på att leva med ADHD. När man dagligen upplever svårigheter i skolan, på jobbet eller i sociala sammanhang byggs stress upp över tid.

Misslyckanden, missförstånd och kritik från omgivningen kan skapa en känsla av att aldrig räcka till, vilket gradvis undergräver självkänslan.

Långvarig stress och ångest förändrar dessutom hur hjärnan fungerar. Man kan bli mer irriterad, otålig och få sömnsvårigheter, vilket i sin tur försämrar ADHD-symtomen (Sobanski, 2006).

Sömnbrist gör att koncentrationen blir ännu sämre och impulskontrollen svagare.

Ångesten kan också uppstå som en direkt följd av ADHD-symtomen. Att ständigt glömma saker, missa deadlines eller säga fel sak i sociala sammanhang skapar en oro för att misslyckas igen.

Med tiden kan man börja undvika situationer där man tidigare gjort misstag, vilket begränsar livet allt mer.

Hur känner man igen ångest vid ADHD?

Ångest visar sig både i kroppen och i tankarna. Fysiska symtom inkluderar andnöd, yrsel, tryck över bröstet, svettningar, hjärtklappning och muskelspänning (American Psychiatric Association, 2013).

Dessa reaktioner kan komma plötsligt och kännas överväldigande.

De psykiska symtomen kännetecknas av intensiv oro, obehag och känslor av hot. Tankarna kan fastna i negativa spiraler och ständigt föreställa sig det värsta scenariot – rädsla för att misslyckas, bli avvisad eller inte klara vardagliga uppgifter.

Ett karakteristiskt drag för ångest är att den kan uppstå i helt ofarliga situationer. Hjärnan skiljer inte längre på verkliga hot och upplevda hot – man kan känna samma panikartade rädsla inför ett möte på jobbet som inför en verklig fara.

Hos barn med ADHD kan ångesten visa sig som magont, huvudvärk eller vägran att gå till skolan. Vuxna upplever ofta social ångest, särskilt i situationer där de känner sig bedömda eller observerade.

Skillnader mellan ADHD-symtom och ångest

Både ADHD och ångest kan ge koncentrationssvårigheter och rastlöshet, vilket gör dem svåra att skilja åt. Men det finns viktiga skillnader i hur symtomen uppstår och vad de beror på.

Vid ångest handlar koncentrationssvårigheterna ofta om att tankarna fastnar i oro och negativa scenarier. Vid ADHD är tankespridningen mer neutral – tankarna hoppar snabbt utan att nödvändigtvis fastna i oro (Jarrett & Ollendick, 2008).

Rastlösheten vid ångest kommer med fysiska spänningar och ett behov av att fly från obehagliga känslor; vid ADHD är rastlösheten mer konstant och situationsoberoende.

Liknande överlappning finns mellan OCD och ADHD, där exempelvis koncentrationssvårigheter och rastlöshet kan förekomma vid båda tillstånden men ha olika orsaker.

En professionell utredning hos psykolog eller läkare är nödvändig för att få rätt diagnos och behandling.

Det kan vara mycket svårt att själv avgöra vad som är ADHD-symtom och vad som är ångest, särskilt när båda finns samtidigt.

Hur påverkar ångest vardagen vid ADHD?

När man upplever ångest och ADHD-symtom samtidigt begränsas livet på flera sätt. Social isolering blir vanlig – man undviker situationer som tidigare utlöst ångest, tackar nej till bjudningar, hoppar över arbetsmöten eller drar sig undan från vänner och familj.

Viktiga uppgifter skjuts upp eftersom ångesten gör att man fastnar i oro i stället för handling. Detta skapar en ond cirkel där undvikandet ger kortsiktig lättnad men ökar stressen på lång sikt. Risken för ohälsosamma hanteringsstrategier ökar – vissa försöker dämpa ångesten med alkohol eller droger, vilket på sikt förvärrar båda tillstånden (Wilens, 2004).

Här kan du läsa mer om alkoholberoende hos personer med adhd.

Kombinationen av ADHD och ångest är mentalt och fysiskt utmattande. Den ständiga vaksamheten och oron förbrukar energi, vilket lämnar mindre kraft till arbete, relationer och aktiviteter man tidigare njöt av.

Behandling av ångest vid ADHD

Kognitiv beteendeterapi (KBT) rekommenderas av Socialstyrelsen (nationella riktlinjer 2024) som förstahandsval för att behandla ångestsyndrom och mild till måttlig depression hos personer med ADHD, förutsatt att de bedöms kunna tillgodogöra sig psykologisk behandling.

KBT hjälper dig att identifiera och förändra tanke- och beteendemönster som upprätthåller ångesten (Safren et al., 2010) och gradvis exponera dig för situationer du undvikit.

Dialektisk beteendeterapi (DBT), en variant av KBT, har visat sig effektiv vid ADHD – framför allt för att förbättra impulskontrollen och emotionell reglering (Vård och insats / Socialstyrelsen).

Effekten av KBT blir ofta större när den kombineras med läkemedelsbehandling.

Medveten närvaro (mindfulness) är en annan psykologisk metod med god effekt: att träna på att vara närvarande i nuet utan att döma sina tankar hjälper att bryta ruminationen och minska ångesten.

När psykologiska metoder inte räcker till kan läkemedelsbehandling bli aktuell. Vissa ADHD-mediciner, särskilt icke-centralstimulerande preparat som Atomoxetin, kan hjälpa både ADHD-symtom och ångest samtidigt (Adler et al., 2009).

Centralstimulerande ADHD-mediciner kan ge ångest som biverkan hos vissa – denna biverkan är ofta övergående, men om den kvarstår behöver dosen justeras eller medicinen bytas ut.

I vissa fall kan läkare ordinera Lergigan som komplement för att dämpa ångesttoppar – det är inte beroendeframkallande och kan hjälpa till att bryta den onda cirkeln av stress och ångest.

Behandlingen måste alltid individualiseras. Ha en nära dialog med din läkare om hur både ADHD-symtom och ångest påverkar dig, så att behandlingen kan anpassas efter dina behov.

Praktiska tips för att hantera ångest vid ADHD

Undvik att låta ångesten styra ditt liv genom undvikande beteenden. Ju mer du undviker situationer som utlöser ångest, desto starkare blir rädslan. Exponera dig i stället gradvis för det som är svårt, gärna med stöd av en terapeut.

Sök professionell hjälp i tid – vänta inte tills ångesten blivit övermäktig. Tidiga insatser ger bättre resultat och kan förhindra att problemen förvärras.

Kombinera olika behandlingsmetoder för bästa effekt. Multimodal behandling, där psykologiska verktyg kombineras med eventuell medicinering, ger ofta bättre resultat än enbart en behandlingsform.

Struktur, rutiner och stöd i vardagen är grundläggande. När du har ADHD behöver du tydliga ramar för att fungera, och detta blir ännu viktigare när ångest tillkommer. Planera din dag, använd påminnelser och be om hjälp när du behöver det.

Prata öppet med ditt behandlingsteam om både ADHD-symtom och ångest – berätta hur din vardag påverkas och var ärlig om vad som fungerar och inte fungerar. Det hjälper psykolog och läkare att anpassa behandlingen till just dig.

När ska man söka hjälp?

Sök hjälp när ångesten påverkar din livskvalitet negativt. Om du märker att du undviker viktiga situationer, har svårt att arbeta eller studera, eller att dina relationer lider, är det dags att ta kontakt med vården.

Håller ångesten i sig över tid utan att bli bättre är det också ett tecken på att du behöver professionell hjälp. Om du inte kan hantera ångesten på egen hand trots att du försökt olika strategier ska du inte vänta längre.

Rätt behandling kan göra stor skillnad för både ADHD-symtom och ångest, och ju tidigare du får hjälp desto snabbare kan du må bättre.