ADHD och ögon – vad visar forskningen?

Adhd går inte att se på ögonen med blotta ögat. Däremot finns mätbara skillnader i pupillreaktioner, blickmönster och näthinnans elektriska aktivitet mellan grupper med och utan adhd. Forskningen har kommit längre än många tror, men ingen ögonmätning används i dag för att ställa diagnos.

Vad menas med ”adhd-ögon”?

Uttrycket ”adhd-ögon” är inget medicinskt begrepp. Det förekommer i vardagsspråk och på sociala medier, men finns inte i något diagnossystem och används inte inom vården.

I praktiken används uttrycket om fyra olika fenomen som ofta blandas ihop, trots att de har skilda orsaker och mäts på skilda sätt.

Att hålla isär dem gör det mycket lättare att förstå vad forskningen faktiskt visar.

Stora pupiller och adhd

Pupillstorlek styrs av två saker: ljusinsläppet och kroppens aktiveringsgrad, så kallad arousal. Arousal regleras av det autonoma nervsystemet, kroppens automatiska styrsystem för puls, andning och stressreaktioner.

När det sympatiska påslaget ökar vid stress, ansträngning eller koncentration vidgas pupillen, och när du slappnar av dras pupillen ihop igen.

Pupillvidgning följer aktiviteten i locus coeruleus, den lilla hjärnstamskärna som styr noradrenalinsystemet och därmed hur mycket uppmärksamhetsresurser som mobiliseras (Aston-Jones & Cohen, 2005).

Pupillen fungerar därför som en indirekt mätare på hur aktiverat nervsystemet är just då. Det är just den kopplingen som gör den intressant vid adhd, där reglering av uppmärksamhet över tid är kärnan i svårigheterna.

Vad studierna faktiskt har visat

I en ofta citerad studie mättes pupillstorlek hos barn med och utan adhd under ett visuospatialt arbetsminnestest.

Barnen med adhd som var omedicinerade hade mindre pupillvidgning under uppgiften än kontrollgruppen, alltså en svagare mobilisering av aktivering när det behövdes som mest (Wainstein m.fl., 2017).

Skillnaden försvann när samma barn gjorde om testet med metylfenidat i kroppen.

Pupillstorleken samvarierade dessutom med både prestation och variationen i reaktionstid, två väletablerade mått på uppmärksamhet.

Det är alltså inte ”stora pupiller” som är fyndet, utan att pupillen svarar mindre tydligt på uppgiftens krav.

Skillnaderna gäller medelvärden för grupper, och överlappningen mellan personer med och utan adhd är stor.

Vanliga orsaker till vidgade pupiller

Innan någon drar slutsatser om diagnos är det värt att gå igenom hur många vardagliga saker som påverkar pupillen.

De flesta av dem har ingenting med neuropsykiatri att göra.

Om en pupill plötsligt blir betydligt större än den andra, eller om vidgningen kommer tillsammans med huvudvärk, dubbelseende eller nedsatt syn, ska du söka vård akut. Det handlar då inte om adhd utan om ögat eller nervsystemet.

Ögonrörelser och blickmönster

Ögonrörelser mäts med eyetracker, en kamera som registrerar exakt var blicken landar och hur länge blicken stannar.

Tekniken är helt smärtfri och kräver ingen beröring, vilket är en stor del av dess dragningskraft som möjlig framtida markör.

Ögats motorik styrs av nätverk som i hög grad överlappar med de hjärnområden som sköter impulskontroll och arbetsminne.

Det gör ögonrörelser till ett indirekt fönster mot just de funktioner som är påverkade vid adhd.

Vad forskningen ser i laboratoriet

En metaanalys av 26 studier med okulomotoriska test visade tydliga gruppskillnader vid adhd. De största effekterna gällde så kallade intrusiva sackader, alltså att blicken ofrivilligt rycker iväg när personen ska hålla fast blicken på en punkt, samt riktningsfel i antisackaduppgifter där man aktivt ska titta bort från något som dyker upp (Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 2021).

Däremot fanns inga hållbara belägg för att följerörelser, alltså när ögonen mjukt följer ett rörligt föremål, skulle vara påverkade.

Mönstret pekar därför inte mot ett generellt ”sämre öga” utan mot svårigheter att hämma blicken, vilket är samma sorts hämningssvårighet som märks i vardagen.

Ett viktigt förbehåll: liknande avvikelser i antisackaduppgifter finns även vid flera andra psykiatriska tillstånd.

Måttet är alltså känsligt men inte specifikt för adhd.

Den svenska pilotstudien från Uppsala

En pilotstudie ledd av forskaren Pär Nyström vid Uppsala universitet lät 178 vuxna deltagare titta på filmsekvenser och utföra enkla uppgifter på en skärm under cirka 15 minuter.

Bland deltagarna fanns personer med och utan adhd, autism, ångest och depression.

Ur ögonen samlades runt 105 olika mått in, inklusive blinkningar, och materialet analyserades med maskininlärning.

Metoden kunde skilja ut adhd med omkring 83 procents träffsäkerhet och autism med omkring 90 procent (Nyström, 2025).

Resultaten är ännu inte publicerade i en vetenskaplig tidskrift och har alltså inte granskats av oberoende forskare. Siffrorna bör därför läsas som lovande men preliminära.

En pilotstudie visar att något är värt att undersöka vidare, inte att metoden fungerar i vården. Innan en sådan metod kan användas kliniskt behöver den prövas på nya, större och mer blandade grupper, jämföras mot noggrant ställda diagnoser och visa att den håller även när personer har flera tillstånd samtidigt, vilket är mycket vanligt vid adhd.

Svårt med ögonkontakt vid adhd

Ögonkontakt är krävande därför att blicken bär mycket social information samtidigt. Ansiktet förmedlar känsloläge, uppmärksamhet och avsikter, och att tolka detta parallellt med att följa ett samtal konkurrerar om samma begränsade uppmärksamhetsresurser.

Det här är inte en föreställning utan något som går att mäta. Forskning om så kallad gaze aversion visar att både barn och vuxna spontant tittar bort när frågorna blir svårare, och att svaren blir mer korrekta när de får göra det (Doherty-Sneddon m.fl., 2012).

Experiment har också visat att direkt ögonkontakt stör prestationen på språkliga uppgifter som kräver kognitiv kontroll, alltså att blicken faktiskt tar resurser i anspråk (Kajimura & Nomura, 2016). Vid adhd, där just den resursen är ansträngd, blir konkurrensen tydligare.

Att titta bort är ofta en strategi

Många beskriver att lyssnandet blir lättare när blicken riktas bort. Att titta ner i bordet, ut genom fönstret eller på händerna minskar mängden intryck som ska hanteras samtidigt.

Att rikta bort blicken är alltså ofta en strategi för att lyssna bättre, inte ett tecken på ointresse, ohövlighet eller oärlighet.

Det är värt att säga högt i skolan, på arbetsplatsen och hemma, eftersom missförståndet är så vanligt.

Vissa upplever i stället motsatsen och beskriver att de stirrar intensivt eller ”låser fast” blicken, särskilt vid stark koncentration eller hyperfokus. Också det ryms i den stora variationen mellan individer.

Varför ögonkontakt inte kan användas som tecken

Svårighet med ögonkontakt är inte specifik för adhd. Samma sak förekommer vid autism, social ångest, depression, trötthet och stress, liksom hos personer helt utan diagnos.

Kulturella normer spelar dessutom stor roll: hur länge ögonkontakt förväntas hållas varierar mellan länder, sammanhang och åldrar.

Enbart undvikande av ögonkontakt räcker därför aldrig som grund för misstanke om adhd.

Näthinnan: vad ERG-forskningen visar

Näthinnan är intressant för hjärnforskning av en enkel anledning. Näthinnan är en del av det centrala nervsystemet och innehåller flera av samma signalsubstanser som finns i hjärnan.

Elektroretinografi, förkortat ERG, mäter näthinnans elektriska svar på ljusblixtar i olika färg och styrka. Undersökningen används redan rutinmässigt inom ögonsjukvården vid utredning av näthinnesjukdomar.

I en studie från Flinders University och University of South Australia visade barn med adhd generellt mer elektrisk energi i näthinnans svar än barn utan diagnos, medan barn med autism visade mindre (Constable m.fl., 2022).

Ett besläktat arbete fann att den så kallade b-vågens amplitud var förhöjd vid adhd och sänkt vid autism, med en omvänd svarsprofil mellan grupperna (Lee m.fl., 2022).

Forskarna tolkar detta som möjliga skillnader i balansen mellan de signalsubstanser som styr b-vågen, framför allt glutamat och GABA. Fynden är gjorda på gruppnivå, bygger på begränsade urval och används inte kliniskt.

Adhd eller autism: skiljer sig ögonmätningarna åt?

Samma mätmetoder pekar åt olika håll för de två diagnoserna, vilket gör jämförelsen särskilt intressant för forskarna.

Det öppnar teoretiskt för att skilja tillstånden åt, vilket är kliniskt värdefullt eftersom adhd och autism ofta förekommer tillsammans och delar symtom.

Föreställningen att autistiska barn generellt undviker ögon stämmer sämre än många tror. I den svenska forskningen på spädbarn beskriver Terje Falck-Ytter, professor i psykologi vid Uppsala universitet och forskargruppsledare vid KIND på Karolinska Institutet, att barn som senare får en autismdiagnos som grupp följer andras blick och tittar på ansikten ungefär som andra barn.

De tydligaste gruppskillnaderna hittades i stället i hur barnen reagerade på och tolkade icke-sociala syn- och ljudintryck. Det är en påminnelse om att blicken är en dålig genväg till slutsatser om diagnos, även när forskningen är gedigen.

Synfel och ögonbesvär är vanligare vid adhd

Det här är den del av ämnet som har störst praktisk betydelse i vardagen, och som samtidigt får minst uppmärksamhet. Adhd är kopplat till en ökad förekomst av vanliga ögonproblem.

En systematisk översikt och metaanalys i Molecular Psychiatry, som omfattade drygt tre miljoner deltagare, fann en ökad förekomst av astigmatism, översynthet och skelning hos personer med adhd, samt nedsatt närpunkt för konvergens, alltså svårighet att få ögonen att samarbeta på nära håll. Närsynthet visade däremot inget samband.

Samma analys fann inte att adhd var vanligare bland personer med synproblem. Sambandet går alltså inte att vända på hur som helst, och synfel förklarar inte adhd.

Varför det spelar roll

Obehandlade synbesvär kan ge symtom som liknar koncentrationssvårigheter: barnet tappar raden vid läsning, blir trött efter kort tid, får huvudvärk, kisar eller undviker läxor.

Läraren och föräldern ser ett uppmärksamhetsproblem, medan orsaken sitter i ögonen.

En vanlig synundersökning i skolan kontrollerar oftast bara synskärpa på avstånd och missar därför samsynsproblem på nära håll.

En fullständig undersökning hos optiker eller ögonläkare är ett rimligt steg både före och parallellt med en neuropsykiatrisk utredning.

Adhd-medicin och ögonen

Ja, centralstimulerande läkemedel mot adhd kan påverka ögonen. Metylfenidat och amfetaminbaserade preparat ökar signaleringen av noradrenalin och dopamin, och pupillvidgning är en känd biverkning av adhd-medicinering.

Pupillvidgningen är en läkemedelseffekt, inte ett tecken på diagnosen i sig. Den kommer och går med dosen och avtar när behandlingen avslutas.

I produktinformationen för metylfenidat anges även andra synrelaterade effekter: ackommodationssvårigheter, dubbelseende och dimsyn. Det finns dessutom rapporter om förhöjt ögontryck och glaukom, och personer med känd risk för trångvinkelglaukom bör bedömas av ögonläkare (FASS).

Vidgade pupiller släpper in mer ljus, vilket kan ge ljuskänslighet och besvär i starkt solljus eller vid bilkörning i mörker. Solglasögon, keps och dämpad skärmljusstyrka räcker ofta långt.

Läs bipacksedeln och kontakta förskrivande läkare om besvären stör dig, i stället för att justera dosen själv.

Vid plötslig ögonsmärta, kraftig rodnad, halofenomen runt ljuskällor eller snabbt försämrad syn ska du söka vård akut.

Vanliga myter om adhd-ögon

Kan ögonen användas för att ställa diagnos i dag?

Nej. Adhd diagnostiseras genom klinisk bedömning enligt kriterierna i DSM-5, där en läkare eller psykolog går igenom din livshistoria och nuvarande funktion.

I bedömningen ingår intervjuer, standardiserade skattningsskalor och ofta kognitiva test, samt uppgifter från flera källor, till exempel anhöriga, skolbetyg eller arbetsgivare.

Barn utreds vanligen inom BUP eller barnmedicin, vuxna inom psykiatrin. Ingen ögonmätning ingår i en ADHD-utredning.

Skälet är enkelt: för att en biologisk markör ska kunna användas kliniskt måste den fungera på individnivå, inte bara skilja grupper åt statistiskt. Ingen ögonmetod klarar det kravet i dag.

Forskarna hoppas ändå på ögonmätning som en objektiv pusselbit i framtiden, särskilt vid utredning av vuxna där bilden är otydlig.

Patentansökan för Uppsalametoden är redan inlämnad (Nyström, 2025), och tekniken prövas nu vidare i kliniska studier tillsammans med bland andra Karolinska Institutet.

Vad du kan göra om du känner igen dig

• Utgå inte från ögonen. Skriv i stället ner konkreta situationer där svårigheterna märks: fokus, igångsättning, planering, tidsuppfattning och impulsivitet.
• Notera hur länge svårigheterna funnits och i vilka miljöer. En adhd-diagnos förutsätter att symtomen har funnits sedan barndomen och märks i mer än ett sammanhang.
• Boka en synundersökning, särskilt för barn som kämpar med läsning, får huvudvärk eller tröttnar snabbt vid nära arbete.
• Kontakta vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning vid misstanke om adhd hos vuxna. För barn: elevhälsan, BUP eller barnläkarmottagning.
• Ta med underlag som gamla betyg, tidigare bedömningar och gärna en närstående som kan beskriva hur det var tidigare i livet.

Stöd och anpassningar förutsätter inte diagnos. Både skola och vård kan sätta in insatser redan under tiden en eventuell utredning väntar eller pågår.