Flickor med autism

Autism hos flickor upptäcks ofta betydligt senare än hos pojkar, trots att svårigheterna funnits lika länge. Flickor är skickliga på att dölja sina utmaningar genom att imitera och maskera, vilket gör att de går ”under radarn” i skola och förskola. Det leder till att de missar tidig diagnos och rätt stöd, vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Ny statistik från Socialstyrelsen (2024) visar att antalet nydiagnostiserade flickor i åldern 10–17 år sexfaldigats sedan 2010 – ett tecken på att en länge osynlig grupp nu äntligen uppmärksammas.

Autism hos flickor

Underdiagnostisering av flickor med autism har varit vanlig i decennier.

Forskning visar att flickor är bättre på att dölja sina symtom genom maskering och imitation, vilket gör att deras svårigheter inte syns lika tydligt (Lai, Lombardo, Auyeung, 2015).

Diagnostiska kriterier för autism har historiskt baserats på hur tillståndet visar sig hos pojkar.

Pojkar med autism uppvisar oftare tydliga, utåtagerande beteenden som uppmärksammas tidigt.

Flickor däremot behöver ofta visa större eller mer påtagliga svårigheter för att bli utredda.

Den senaste tiden har situationen förändrats. Socialstyrelsens kartläggning från december 2024 visar att antalet nydiagnostiserade flickor i åldern 10–17 år har sexfaldigats sedan 2010.

År 2023 hade 155 369 personer i åldrarna 2–64 år en autismdiagnos i Sverige – och av dem var 40 procent kvinnor (Socialstyrelsen, 2024).

Ökningen beror delvis på ökad kunskap om hur autism hos flickor kan se ut, men också på att fler unga flickor nu söker hjälp när de inte längre orkar hålla masken uppe.

Flickor diagnostiseras fortfarande senare än pojkar – medan pojkar kan få diagnos redan från 2 års ålder, får flickor sin diagnos vanligen som tonåringar eller unga vuxna.

Gör ett gratis screeningtest för autism hos barn

Varför missas flickor – neurologiska och sociala förklaringar

Det finns flera samverkande förklaringar till varför autism hos flickor är svårare att upptäcka.

En neurologisk förklaring är att det tycks krävas fler genmutationer för att en flicka ska utveckla autism, och att delvis andra hjärnstrukturer är involverade.

En studie publicerad i tidskriften Brain fann att det hos flickor med autism är striatum – snarare än superior temporal sulcus som hos pojkar – som visar avvikande aktivitet. Det kan bidra till att symtombilden ser annorlunda ut (Psykologtidningen, 2021).

En annan förklaring är hormonell. Eftersom flickors hormoner varierar mycket under en menscykel fluktuerar också symtomens synlighet, vilket gör det svårare för omgivningen att se ett konsistent mönster.

Överläkare och forskare Lotta Borg Skoglund påpekar att pojkar ofta upplevs ha en stabilare symtombild, delvis på grund av sin annorlunda hormonella situation (Hjärnfonden, 2023).

Slutligen finns sociala förväntningar. Flickor uppfostras ofta att vara omtänksamma, sociala och anpassningsbara – egenskaper som delvis kan dölja autistiska svårigheter och som gör att omgivningen lättare missuppfattar beteendet som blyghet, överkänslighet eller tonårstrots.

Hur autism uttrycker sig hos flickor

Socialt samspel

Flickor med autism är ofta mer ”ytsociala” än pojkar. De kan ha vänner, delta i samtal och verka fungera bra socialt på ytan.

Men relationen till kamrater ser annorlunda ut.

En tjej tar ofta en passiv roll, följer inlärda manus och härmar andras sätt att prata och bete sig.

De kan imitera kamraters intressen, kroppsspråk och sätt att konversera utan att fullt ut förstå den ömsesidiga dynamiken.

Det sociala samspelet blir mer mekaniskt än genuint. Många flickor beskriver att de spelar en roll i sociala sammanhang, vilket kräver enormt mycket energi.

Flickor med autism har ofta en nära väninna som de är beroende av och vars beteende de kopierar – något som gör att omgivningen inte märker svårigheterna (SPSM).

Maskering och kamouflering

Flickor med autism är ofta skickliga på att maskera och kamouflera sina svårigheter.

De tränar upp förmågor som ögonkontakt, att le vid rätt tillfällen och ge passande repliker i samtal. De studerar andra barn och kopierar beteenden för att passa in.

Den här maskeringen är ett medvetet eller omedvetet sätt att kompensera för svårigheter i social interaktion. Men det tar enormt mycket kraft.

Många flickor håller ihop under skoldagen men kraschar totalt när de kommer hem. Utbrotten hemma är ofta ett tecken på att flickan har överansträngt sig under dagen.

Forskning visar att diagnosfördröjningen för flickor med autism i snitt kan vara upp till fyra år jämfört med pojkar – fyra år fyllda av ansträngning, missförstånd och psykiskt lidande (Hjärnfonden, 2023).

Språk och flexibilitet

Flickor med autism har ofta bättre språkliga förmågor än pojkar med samma diagnos.

De kan uttrycka sig väl, föra samtal och berätta om sina tankar. De är också mer flexibla i sitt tänkande, vilket gör att klassiska ”stelhet”-symtom inte syns lika tydligt.

Det här kan göra att omgivningen missar autismen, eftersom flickan verkar klara sig bra språkligt och kan anpassa sig i vissa situationer.

Att behärska språket välser ut som kompetens – men döljer de underliggande svårigheterna med social kommunikation och inre reglering.

Specialintressen

Flickors specialintressen liknar ofta neurotypiska flickors intressen, som idoler, djur, hästar, sminkning eller böcker.

Det är inte ämnet i sig som är annorlunda, utan den extrema intensiteten och hur mycket tid och energi det tar i vardagen.

Dessa intensiva specialintressen vid autism innebär att en flicka kan memorera alla fakta om sin favoritartist, samla på föremål relaterade till intresset eller prata om samma ämne i timmar. Intresset dominerar tankarna och styr mycket av fritiden.

Att flickors specialintressen liknar de som är ”normala” för flickor är en av de viktigaste anledningarna till att autism missas.

Det kräver att man undersöker inte vilket ämne intresset handlar om, utan intensiteten, djupet och den tid det upptar (Region Uppsala, Infoteket).

Tecken att vara uppmärksam på

I hemmet och skolan

Ett tydligt tecken är att flickor håller ihop i skolan eller förskolan men bryter helt ihop hemma. De kan verka anpassade och duktiga i klassrummet, men väl hemma kommer utbrott som är svåra att reglera.

Dessa reaktioner sker ofta oförutsägbart och kan utlösas av saker som för omgivningen verkar små.

Bakom utbrotten ligger ofta en kravkänslighet (PDA), där hjärnan reagerar med intensiv ångest på vardagliga förväntningar.

För dessa flickor fungerar sällan den traditionella, fasta autismstrukturen – de behöver istället en mer flexibel och samarbetsbaserad pedagogik för att känna trygghet.

Det är därför vanligt att flickor med autism undviker krav, ansvar och situationer som känns överväldigande.

Det kan visa sig genom att de drar sig undan socialt, vägrar delta i vissa lektioner eller till slut stannar hemma helt från aktiviteter och skola.

Sensoriska svårigheter

Många flickor med autism reagerar starkt på sensoriska intryck. De kan inte stå ut med vissa kläder på grund av sömmar eller material, eller vägra äta mat med viss konsistens eller lukt. Starka ljud, ljus eller lukter kan skapa överbelastning.

Miljöer som matsal, idrottslektioner eller musikundervisning kan bli omöjliga att hantera på grund av för många intryck samtidigt.

Flickan kan reagera med utbrott, undvikande eller total nedstängning.

Sociala signaler

Flickor kan känna sig missförstådda av jämnåriga. Hon förstår inte alltid de outtalade reglerna i sociala situationer och kan säga eller göra saker som upplevs som konstiga. Hon behöver tydlig struktur och förberedelser för att veta vad som förväntas av henne.

För vissa flickor blir den sociala pressen så hög att de tystnar helt i specifika miljöer, något som kallas selektiv mutism och autism. Det är viktigt att skilja på vad som är en kommunikativ svårighet och vad som är en ångestblockering.

Skolfrånvaro är en stark varningssignal som alltid bör tas på allvar. Om en flicka börjar undvika skolan kan det vara ett tecken på att hon inte längre orkar hålla masken uppe.

Tonårstiden

Tonårstiden är särskilt utmanande för tjejer med autism. De sociala koderna blir mer komplexa, gruppdynamiken förändras och kraven på anpassning ökar.

Svårigheterna blir svårare att dölja, och många flickor upplever kraftigt ökad stress och psykisk ohälsa under denna period.

Det är mycket vanligt att detta tar sig uttryck i en intensiv social fobi vid autism, där rädslan för att bli granskad eller göra sociala fel blir övermäktig.

Risken för depression, ångest och självskada ökar markant i tonåren om flickan inte har fått rätt förståelse och stöd tidigare.

I vissa fall leder den emotionella instabiliteten till att autismen förväxlas med borderline (EIPS), vilket kan leda till felaktiga behandlingsinsatser.

Samsjuklighet och psykisk ohälsa

Socialstyrelsens kartläggning från 2024 bekräftar att samsjuklighet är mycket vanlig vid autism. Omkring 50 procent av alla som får en autismdiagnos – oavsett kön – har också ADHD. Kombinationen av autism och ADHD är särskilt vanlig hos flickor.

För flickor är det dessutom framförallt vanligt att de, när de slutligen utreds för autism, redan sedan tidigare har diagnoser som depression och ångestsyndrom.

Maskeringen döljer de underliggande svårigheterna, vilket innebär att flickor ofta behandlas för sekundär psykisk ohälsa utan att grundorsaken identifieras (Socialstyrelsen, 2024).

Riksförbundet Attention framhåller i sin rapport att 88 procent av flickor och kvinnor med NPF-diagnos lider av, eller har lidit av, psykisk ohälsa – att jämföra med 20 procent bland kvinnor i allmänhet.

Depression, ångest, smärtproblematik, ätstörningar och självskadebeteenden är vanliga konsekvenser av bristande upptäckt och stöd (Attention, 2020).

Ätstörningar förekommer i högre utsträckning hos flickor med autism än i den allmänna befolkningen. Socialstyrelsen understryker att den förhöjda risken för självskada och suicid vid autism gör det angeläget att vården genomför suicidriskbedömningar och uppföljningar vid nyupptäckt diagnos.

Sekundär psykisk ohälsa kan till stor del undvikas eller mildras om flickan får diagnos och rätt stöd tidigt. Att förstå sina egna svårigheter och få verktyg för att hantera dem gör stor skillnad för självkänsla och livskvalitet.

Vikten av tidig upptäckt och rätt stöd

Tidig upptäckt möjliggör rätt anpassningar i förskola och skola. Det minskar risken för sekundär psykisk ohälsa och ger flickan förståelse för sig själv och sina behov. När en flicka vet varför vissa saker är svåra kan hon lättare be om hjälp och utveckla strategier.

Individuella kartläggningar i skolan kan identifiera var flickan behöver stöd. Visuella stöd och tydlig struktur hjälper henne att förstå vad som förväntas och när. Sensoriska anpassningar som tillgång till lugnare miljöer, hörselkåpor eller möjlighet att ta pauser kan göra stor skillnad.

Stöd i sociala situationer och lek kan innebära att en vuxen hjälper till att förklara sociala regler, förbereder inför förändringar eller ger konkret feedback. Samarbete mellan hem och skola är avgörande för att flickan ska få kontinuerligt stöd.

Generella anpassningar räcker inte alltid. Stödet behöver individanpassas utifrån flickans specifika svårigheter och styrkor. Det är viktigt att lyssna på föräldrars oro och ta den på allvar, även om flickan fungerar bra i skolan – maskeringen kan dölja stora inre ansträngningar.

Sammanfattning och vägen framåt

Kunskapen om autism hos flickor ökar, och fler flickor får nu diagnos och rätt stöd. Det är viktigt att vara uppmärksam på subtila tecken – särskilt när en flicka håller ihop i skolan men kraschar hemma, undviker sociala situationer eller visar kraftiga reaktioner på sensoriska intryck.

Om du oroar dig för ett barn, sök hjälp via BVC, elevhälsa, BUP eller habiliteringen. Rätt förståelse och stöd gör stor skillnad för flickor och kvinnor med autism.

Tidig upptäckt ger flickor möjlighet att förstå sig själva, få verktyg för att hantera vardagen och undvika sekundär psykisk ohälsa. Flickor med autism och ADHD förtjänar att bli sedda och förstådda för vilka de är, inte för hur väl de kan maskera sina svårigheter.

Här kan du även läsa om ADHD-symtom hos flickor.