Sömnproblem vid ADHD

Sömnproblem vid ADHD beror ofta på obalans i dopamin och noradrenalin, förskjuten dygnsrytm, rastlöshet och samsjuklighet som ångest eller depression. Det leder vanligtvis till insomningssvårigheter, orolig sömn och trötthet under dagtid. Justering av medicin, förbättrad sömnhygien, KBT-strategier och ibland melatonin kan stabilisera sömnen och minska symtomen.

Vad är sömnproblem vid ADHD?

Sömnproblem vid ADHD kan se ut på flera olika sätt. Det vanligaste är att det tar lång tid att somna – kroppen är trött men hjärnan fortsätter gå på högvarv.

Andra sover oroligt och vaknar flera gånger under natten, vilket gör att man inte känner sig utvilad under dagarna.

Det är viktigt att skilja på trötthet som beror på bristande sömnkvalitet och den kognitiva tröttheten vid adhd som uppstår när hjärnan blir överbelastad av intryck, oavsett hur många timmar man sovit.

En del vaknar för tidigt på morgonen och kan inte somna om. Andra har det motsatta: extremt svårt att komma upp och vakna till ordentligt.

Förskjuten dygnsrytm innebär att du lägger dig sent och vaknar sent, vilket skapar problem i vardagen när skola och arbete kräver tidig uppstigning.

Utvärdera dina symtom med vårt test för ADHD

Varför är sömnproblem så vanliga vid ADHD?

Sömnproblem vid ADHD beror på flera samverkande faktorer. Forskning visar att samma system i hjärnan som påverkas av ADHD också är avgörande för sömn och vakenhetscykeln (Cortese et al., 2013).

Neurobiologiska faktorer

Obalans i signalsubstanserna dopamin och noradrenalin spelar en central roll – dessa ämnen reglerar både uppmärksamhet och vakenhet. Studier visar ett tydligt samband: ju svårare ADHD-symtom, desto fler sömnproblem upplever personen (Yoon et al., 2012).

Hjärnans naturliga dygnsrytm fungerar annorlunda hos många med ADHD. Melatonin, som signalerar till kroppen att det är dags att sova, frisätts ofta senare på kvällen än hos personer utan ADHD.

Melatonin har därför särskilt god effekt vid neuropsykiatrisk problematik, specifikt på grund av den vanligt förekommande förskjutningen av den cirkadiska rytmen (Internetmedicin, 2025).

Hyperaktivitet och rastlöshet

För personer med hyperaktiv ADHD är det särskilt svårt att varva ner på kvällen. Inre oro och rastlöshet gör det nästan omöjligt att slappna av. Kroppen känns spänd och hjärnan fortsätter bearbeta intryck från dagen.

Sömnproblem är vanligare hos dem med kombinerad ADHD än hos dem med ADD.

Samsjuklighet

Depression och ångest förekommer ofta tillsammans med ADHD och påverkar sömnen negativt. Stress och oro gör det svårt att somna.

Dessutom har personer med ADHD högre risk för andra sömnstörningar som restless legs, där obehagliga känslor i benen skapar ett tvång att röra på dem.

Sömnproblem hos barn med ADHD

Sömnproblem är fem gånger vanligare hos barn med ADHD än hos barn utan diagnos (Owens et al., 2013).

Barnen visar ofta motvilja att lägga sig på kvällen eller att gå upp på morgonen. Kvällsångest kan göra läggdags till en stressig stund för hela familjen.

Mardrömmar och nattskräck förekommer också oftare hos barn med ADHD. Tyngdtäcke kan vara ett hjälpsamt hjälpmedel för barn med ADHD för att minimera ofrivilliga rörelser under natten (Vård och insats / Socialstyrelsen).

Sömnbrist förvärrar ADHD-symtomen under dagen: barnet blir mer impulsivt, har svårare med koncentration och kan få kraftigare känslomässiga reaktioner.

Det skapar en ond cirkel där dålig sömn leder till svårare symtom, vilket i sin tur kan störa nästa natts sömn.

ADHD-medicin och sömn

Centralstimulerande mediciner som metylfenidat, lisdexamfetamin och amfetamin kan ge insomningssvårigheter som biverkning.

Eftersom de håller hjärnan mer alert och fokuserad kan det bli svårt att somna om medicinen tas sent på dagen.

Din läkare kan justera dosen, rekommendera att du tar medicinen tidigare eller byta till ett kortverkande preparat som lämnar kroppen snabbare.

Vissa ADHD-mediciner kan faktiskt förbättra sömnen. Atomoxetin (Strattera), som inte är centralstimulerande, har i studier visat positiv effekt på sömnkvalitet.

Guanfacin (Intuniv), som används för barn, kan också ha lugnande egenskaper som underlättar sömn.

Melatonin vid sömnproblem

Melatonin används ibland vid insomningssvårigheter och förskjuten dygnsrytm. Melatonin är godkänt för att behandla allvarliga sömnstörningar (insomni) hos barn med ADHD (Socialstyrelsen, 2026).

Receptbelagd melatonin subventioneras för barn och ungdomar 6–17 år med ADHD när sömnhygienåtgärder har visat sig otillräckliga (Internetmedicin, 2025).

Melatonin ska dock inte vara förstahandsval – börja alltid med att förbättra sömnrutinerna och andra icke-farmakologiska metoder.

Melatonin bör ses som ett komplement vid kvarstående besvär när sömnen är allvarligt påverkad (Internetmedicin – barn och ungdomspsykiatri, 2025).

Behandlingen ska följas upp av läkare och dosering anpassas individuellt.

I vissa fall kan även Lergigan användas som komplement för att hantera sömnsvårigheter och ångest kopplad till ADHD.

Tyngdtäcke är ett rogivande hjälpmedel som kan underlätta insomnandet och vara effektivt vid orolig sömn.

Socialstyrelsen (nationella riktlinjer 2024) rekommenderar tyngdtäcke med prioritet 4 till vuxna med allvarlig insomni som inte haft tillräcklig effekt av sömnhygieninsatser (Vård och insats / Socialstyrelsen).

Sömnhygien och praktiska tips

God sömnhygien är grunden för bättre sömn vid ADHD. Här är konkreta strategier som kan hjälpa:

KBT vid sömnproblem

KBT vid insomni (KBT-I) är det behandlingsalternativ som rekommenderas av internationella riktlinjer och av Socialstyrelsen som förstahandsval vid sömnproblem av insomnityp.

Karolinska Institutet genomför just nu en randomiserad kontrollerad studie av KBT-gruppbehandling för patienter med ADHD i psykiatrisk öppenvård i Stockholm (Bättre sömn i psykiatrin, KI 2024).

KBT har starkt forskningsstöd men är fortfarande underutnyttjat inom psykiatrin, där läkemedel och sömnhygienråd tenderar att dominera (Edinger & Means, 2005; KI).

Centrala tekniker i KBT-I:

• Stimuluskontroll – gå till sängs bara när du är trött och lämna sovrummet om du inte somnat inom 20–30 minuter. Tränar hjärnan att associera sängen med sömn i stället för med oro.
• Sömnrestriktion – anpassa tid i sängen till din faktiska sömntid, sedan utöka gradvis. Ger mer koncentrerad, kvalitativ sömn.
• Kognitiva interventioner – utmana dysfunktionella tankar om sömn, till exempel prestationsångest kring att ”måste sova 8 timmar”. KBT ger verktyg att hantera dessa konstruktivt.
• Sömndagbok – kartlägg när du lägger dig, när du somnar, hur du sover och hur du mår på morgonen. Ger värdefull information om mönster och framsteg.

Vuxna med sömnproblem som uppfyller kriterierna för insomni bör behandlas med KBT (Vård och insats / Socialstyrelsen, 2024). Sömnhygienråd kan vara hjälpsamma men räcker ofta inte som ensam insats.

När ska man söka hjälp?

Sök professionell hjälp om du haft sömnproblem i flera veckor och inget du provat hemma hjälper.

Om tröttheten börjar påverka hur du fungerar i vardagen, på jobbet, i skolan eller hemma, är det ett bra läge att ta kontakt med vården.

Detsamma gäller om ADHD-symtomen förvärras av dålig sömn – du behöver stöd för att bryta den onda cirkeln.

Om du misstänker andra sömnstörningar som sömnapné eller restless legs krävs läkarbedömning. Sömnapné innebär andningsuppehåll under sömnen som stör sömnkvaliteten kraftigt.

Du kan vända dig till primärvården som första steg. Vid behov remitteras vidare till psykiatrisk öppenvård eller sömnmottagning. För barn och ungdomar är BUP rätt instans.

Behandling av sömnproblem vid ADHD kräver ofta en kombinerad approach: sömnhygien, eventuella medicinjusteringar, och ibland KBT, melatonin eller tyngdtäcke.

Med rätt stöd kan sömnkvaliteten förbättras markant, vilket i sin tur lindrar ADHD-symtomen och höjer livskvaliteten.